Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Att komma tillbaka i arbete efter stressjukdom

Vad gör vi när människor sviktar i arbetet?
Hur lägger man scheman som skapar maximal återhämtning och hälsa? Diskussionen var livlig på Stressforums seminarium den 27 mars på USÖ.

Kristina Claesson, arbetsmiljöpsykolog på Previa, inledde seminariet. Hon betonade att ansvaret för att hantera stressproblematiken är delat.

- Individen behöver stärka sig inför livet och fundera på hur han eller hon kan påverka sina inre och yttre krav. Men vad gör arbetsplatsen för att stärka oss när vi sviktar?
- Hur hanterar vi människor som kommer tillbaka till arbetet men inte fungerar till 100 procent?

Kristina Claesson pekade på att arbetet fyller flera viktiga funktioner i en människas liv och enligt lagen ska anpassas till individens fysiska och psykiska förmåga.
- Hur kan vi förebygga stressrelaterad ohälsa, vad kan vi göra under tiden en arbetskamrat blir sjukskriven och hur kan vi på bästa sätt ta emot henne när hon kommer tillbaka? frågade Kristina Claesson.

Anpassningsmöjligheter på arbetsplatsen är positivt


- 70 procent av svenskarna mellan 16 – 80 år har ont i kroppen, svårt att sova och är ängsliga med mera.
Vi har alltså en skröplig befolkning och ett krävande arbetsliv, sa Gun Johansson.

Hon är universitetslektor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet. Gun har under ett antal år forskat om orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar arbetsförmågan och faktorer som påverkar möjligheterna till att komma tillbaka till jobbet efter sjukskrivning.

- I vårt land hyllar vi arbete åt alla till varje pris men vi kanske behöver tänka till och fråga oss när det verkligen är bra att människor med ohälsa jobbar? sa Gun Johansson.

Forskning visar att 65 procent av svenska folket går till arbetet 2 – 5 gånger per år när de egentligen är sjuka. Studier visar att sjuknärvaron är av ondo – produktiviteten minskar, medan ohälsan ökar. Vad är det då som avgör om vi går till arbetet eller stannar hemma vid sjukdom?

- Det handlar om hur stort handlingsutrymmet är för funktionsnedsatta personer, vad människor får eller bör göra på arbetet. Om det finns möjligheter att anpassa arbetet, till exempel göra det viktigaste, jobba långsammare eller gå hem tidigare är det av godo. Om personen upplever ett gott stöd i goda relationer med kollegor påverkar det viljan att ändå gå till sitt jobb trots ohälsa, sa Gun Johansson.

En studie av 3000 tjänstemän som varit sjukskrivna minst 90 dagar visar att ju fler anpassningsmöjligheter som fanns, desto fler kom tillbaka till arbete efter sjukskrivning

Är arbetsplatsinterventioner framgångsrika?

En studie av personer med ländryggsbevär på 40 arbetsplatser visar att arbetsgivarens engagemang i rehabiliteringsprocessen påverkar återgången positivt. Deltagarna delades upp i fyra grupper. Arbetsplatsen engagerades i rehabiliteringen hos en av grupperna – och dessa personer kom snabbare tillbaka i arbete. Kring personer med psykisk sjuklighet finns det tyvärr få studier kring betydelsen av arbetsgivarens engagemang för rehabiliteringsprocessen, men Gun Johansson menar att det finns all anledning att tro att det är avgörande även där.

Forskningen visar att det finns tre typer av bemötanden från arbetsgivaren:

§ Welcome-back – arbetsgivaren välkomnar, uppmuntrar och erbjuder anpassning av arbetsuppgifter.
§ Business as usual – arbetsgivaren är likgiltig inför arbetstagarens situation.§ You´re out – arbetstagaren bemöts med motvilja eller avskedas.

Åsa Tjulins avhandling från år 2010 visar att arbetsledare och kollegor tar ansvar för den sjukskrivnes återgång men att det ofta är arbetskamraternas goodwill som får det att funka i längden.
- Det finns anledning att fundera kring hur vi ska stärka processen på arbetsplatsen så att det blir hållbart även på längre sikt, säger Gun Johansson.

Om inte arbetet går att anpassa

Ibland vill inte individen tillbaka till sitt gamla jobb – hur gör man då?
Att byta jobb skulle kunna vara lösningen, eftersom individens kapacitet då bättre matchas mot ett annat arbete och andra krav. Men det finns ingen forskning kring detta tänk.

En studie av rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden mellan åren 2000 – 2004 visar att Sverige låg lägst bland länderna.

- Kan det bero på LAS, undrar Gun.

När TCO frågade 1800 personalchefer om deras vilja att anställa olika grupper visade det sig att endast 7 procent var positiva till att anställa sjukskrivna och långtidsarbetslösa.
Sjukskrivna kvinnor är mindre benägna att byta arbete än männen.

- Jag tror på en mer aktiv arbetsmarknadspolitik för att stötta upp en arbetsmarknad som inte är redo för alla dessa människor som på ett eller annat sätt inte kan prestera till 100 procent, sa Gun Johansson.
Läs om schemaläggning för maximal återhämtning 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 30 mars 2012

Innehållsansvarig: Håkan Westberg

Publicerad av Annika Gelin

Kortadress: https://www.regionorebrolan.se/amm/arbetsanpassning