Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Buller - ett folkhälsoproblem

Närmare 3 miljoner människor i Sverige är utsatta för buller över de riktvärden som finns för bostäder- och forskningen visar att bullret har ökat. Försämrad livskvalitet och risk för hälsoeffekter är konsekvenserna.
- Detta är ett folkhälsoproblem som vi måste ta på allvar! säger bullerforskare Anita Gidlöf Gunnarsson.

Oönskat ljud ger sämre livskvalitet

Allt fler i samhället berörs av buller. I takt med att städerna växer ökar problemen och den stora delen står trafiken för. Oönskade ljud irriterar och stör vårt liv, det hindrar oss i vår vardag och påverkar vår livskvalitet.

- Du kanske inte kan utnyttja din balkong eller uteplats, eller ens öppna fönstret på natten, det blir varmt, du får störd sömn och tröttas ut mentalt och fysiskt, säger Anita Gidlöf Gunnarsson.
I 10 år har hon forskat kring buller och hälsoeffekter och tycker att frågan är het politiskt och forskningsmässigt.

- Nya studier visar risk för allvarliga hälsoeffekter som till exempel högt blodtryck, stroke och annan hjärt- och kärlsjukdom till följd av långvarig exponering av trafikbuller – och så många som en tredjedel av befolkningen säger sig vara känsliga för ljud, säger Anita Gidlöf Gunnarsson.

Bullerkällorna – hur stör de oss?

Om man frågar allmänheten vilket ljud som är mest störande tar flygbuller priset, följt av vägtrafikbuller och därefter tågbuller  - vid samma ljudnivå. Man upplever bland annat att tågbuller är ett hinder vid samtal och när man vill lyssna på radio och TV och att vägtrafikbuller och flygbuller stör återhämtningen och sömnen. Barn, äldre, hörselskadade, kroniskt sjuka och andra som är hänvisade till sin boendemiljö tillhör riskgrupperna.

Kan man vänja sig vid oljud?

- Det finns en viss psykologisk tillvänjning men studier visar att oavsett hur länge man bott på en plats och varit utsatt för bullret så reagerar kroppen ändå. Bullret är en stressfaktor som påverkar vårt autonoma nervsystem. Stressreaktionerna är bland annat ökad hjärtfrekvens, förhöjda halter av stresshormonet kortisol och ytligare sömn. Detta kan vi vara helt omedvetna om men stressreaktionerna ökar risken för blodtryckssjukdom, säger Anita Gidlöf Gunnarsson.
Vilken påverkan har oljud på jämn nivå jämfört med höga toppar?

- Det jämna oljudet som exempelvis ventilationsbuller är psykologiskt dränerande medan de höga topparna kan ge permanenta hörselskador, säger Anita Gidlöf Gunnarsson.
Läs mer om vad vi gör åt bullret


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 12 september 2012

Innehållsansvarig: Håkan Westberg

Publicerad av Annika Gelin

Kortadress: https://www.regionorebrolan.se/amm/bullerforskaren

Vad kostar trafikbullret – några siffor

  • Vägtrafikbullret kostar det svenska samhället 5-10 miljarder kronor per år.
  • I Sverige beräknar man att 350 – 800 årliga dödsfall i hjärt-kärlsjukdom skulle kunna bero på trafikbullerexponering (omräknat till svenska förhållanden utifrån den den danska Miljostyrelsens beräkningar).
  • Inom Europa förloras varje år minst 1 miljon år av hälsosamt liv på grund av trafikbuller.