Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Livet efter disputationen

Disputationen är finalen på flera års intensivt arbete.
Men sedan fortsätter livet. Våra tre forskare som alla disputerade i våras berättar om en nyorientering med lyckorus och energibrist.

Sara Axelsson, fil dr i analytisk kemi,  Håkan Löfstedt, överläkare och fil dr i arbets- och miljömedicin och Lena Andersson, yrkeshygieniker och fil dr i miljövetenskap, Arbets- och miljömedicinska kliniken.

Efter disputationen är livet både upp och ner, många känslor och saker att ta ställning till samtidigt. Ett stort mål är uppnått så man går runt i ett litet lyckorus. Även om man inte tror det innan så innebär den sista tiden före disputationen så hårt arbete att efteråt, när spänningen släpper, är man helt slut.

Fördelen med att inte ha en doktorandtjänst är att man i detta läge slipper leta efter nytt jobb, men tillbaka i verkligheten kommer nya krav kopplat till ens nya titel samtidigt som man försöker hantera de arbetsuppgifter som en tid varit bortprioriterade.

 - Samtidigt som avhandlingsarbetet med disputationen innebar en milstolpe i yrkeskarriären så finns ju alla andra arbetsuppgifter kvar som tidigare. Det gör trots allt att min vardag på kliniken är sig lik och inte känns så annorlunda nu efteråt , säger Håkan Löfstedt.

Sara Axelsson och Lena Andersson har upplevt att det är svårt att känna engagemang för arbetet i den utsträckning de skulle vilja, för att orken helt enkelt inte finns. De förstår att det kan vara lätt att hamna i en depression när man är klar.

- Jag åkte på konferens till Mexico ganska snart efter disputationen, miljöombytet och att träffa nya människor gjorde att jag kunde ladda batterierna och slappna av, säger Lena.

- Det är viktigt att tillåta sig tid till återhämtning efter disputationen för att i det långa loppet kunna hitta tillbaka till engagemang och entusiasm för arbetet, säger Sara.

Under doktorandtiden arbetar man intensivt med ett relativt snävt område – man snöar in på någon liten detalj och studerar den i fyra år. Det gör att man blir expert på just det området – men samtidigt lite 'mätt' på det, så ett sidospår kan vara bra att utforska så man kan se på sitt område med nya friska ögon efter en tid.

Sara Axelsson, Lena Andersson och Håkan Löfstedt


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 26 september 2016

Innehållsansvarig: Håkan Westberg

Publicerad av Karin Stenström

Kortadress: https://www.regionorebrolan.se/amm/efterdisputationen