Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Konferenser och kurser under våren 2014

Som vanligt kommer nästa år att vara fylld med utbildningar och konferenser. Kanske lite mer än vanligt till och med.

Det vi börjar med är en konferens om hormonstörande ämnen i vår omgivning redan i januari. Och i mars blir det en utbildning om härdplaster och det regelverk som styr tjänstbarhetskravet. Så välkommen till Örebro!

Hormonstörande ämnen i vår omgivning – vad vet vi idag?
Först ut den 28 januari anordnar AMM tillsammans med miljöfunktionen inom Örebro läns landsting, Örebro universitet, länsstyrelsen och länets kommuner en dag om hormonstörande ämnen i vår omgivning. Föreläser gör Åke Bergman, Annika Hanberg och Magnus Hedenmark. Åke Bergman är professor i miljökemi vid Stockholms universitet och var samordnare för UNEP/WHO-rapporten angående kopplingen mellan hormonstörande ämnen och effekter på hälsa. Annika Hanberg arbetar med forskning och hälsoriskbedömning av hormonstörande ämnen sedan 25 år. Fokus är både specifika hormonstörande ämnen som t ex dioxiner och bisfenol A samt riskbedömningsmetodik.
Magnus Hedenmark är ekotoxikolog, författare och konsult. Hans arbete med hormonstörande ämnen går främst ut på att förändra och motivera organisationer att köpa in eller skapa "giftfria" varor. Dessutom ges praktiska exempel på hur regionala aktörer arbetar med hälsofrågor kopplat till kemikalier. Dagen vänder sig till upphandlare, inköpare, sjukvårdspersonal, beslutsfattare, samt alla med ett intresse för miljö och hälsa.


Härdplastdagen för företagsläkare, företagssköterska eller arbetsmiljöingenjör
Om du är företagsläkare, företagssköterska eller arbetsmiljöingenjör och vill lära dig mer om härdplaster och det regelverk som styr tjänstbarhetskravet, är du välkommen till Örebro den 5 mars 2014. Exponering för härdplastkomponenter kan orsaka astma eller allergi och ibland även andra hälsostörningar, men har vi full kontroll när tjänstbarhetsbedömning krävs? Det råder ofta oklarhet kring vilka exponeringar som kräver tjänstbarhetsintyg och vilka som endast kräver att arbetsgivaren erbjuder en medicinsk kontroll. Under utbildningsdagen kommer du bland annat att få lyssna till Magnus Svartengren från Arbetsmiljöverket och Magnus Lindberg från Hudkliniken på USÖ. Dessutom kommer du att få arbeta med fallbeskrivningar och få möjlighet att diskutera fall från din egen verksamhet. Efter utbildningen kommer du att ha kunskap om de hälsorisker exponering för härdplaster innebär, vid vilka arbeten som tjänstbarhetsbedömning krävs, hur härdplaster indelas kemiskt/tekniskt och hur arbetsmiljöverkets lagstiftning i området ser ut.

Bild arbete med härdplaster pågår 

 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 12 december 2013

Innehållsansvarig: Håkan Westberg

Publicerad av Marita Nyström

Kortadress: https://www.regionorebrolan.se/amm/konferenser2014

Fakta om härdplaster (källa Arbetsmiljöverket)
Härdplaster finns i många produkter, till exempel lacker och limmer. Till härdplasterna räknas uretanplast (polyuretan), fenoplast, epoxiplast, akrylatplast, aminoplast och esterplast. Vid hantering av härdplaster förekommer bland annat isocyanater, akrylater, organiska syraanhydrider och aldehyder. Exponering kan förekomma inom vitt skilda yrken som bilplåtslagare, billackerare, gjuteriarbetare, tandläkare, ortopedtekniker, nagelteknologer, elektronikmontörer och processtekniker inom elektronik.
Akrylater som bland annat används inom tandvården och nagelteknologer är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor och kan även orsaka astma. Metakrylater är mindre irriterande än andra akrylater. Akrylater kan också orsaka allergiskt eksem. Cyanoakrylater finns i så kallat "superlim" och ger allvarliga risker för allergi och astma. Därför gäller särskilda regler om medicinsk kontroll för cyanoakrylater och diisocyanater. Diisocyanater används bland annat vid framställning av polyuretanplast, färger, lacker, lim med mera. Diisocyanaterna kan ge upphov till allergisk astma, som medför att luftvägarna även reagerar kraftigt för andra irriterande eller starkt doftande ämnen som tobaksrök, parfym eller kall luft. En sådan ökad känslighet kan kvarstå även när exponeringen upphört. Monoisocyanater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor. Dessa ämnen kan till exempel bildas vid upphettning av polyuretanplast.
Epoxiplastkomponenter orsakar allergiskt eksem. Vid tillverkning av epoxiplast används ibland organiska syraanhydrider som redan vid mycket låga halter i luften kan ge allergiska symptom från luftvägarna. Styren, som används vid tillverkning av esterplast, är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka symptom från centrala nervsystemet.
Källa:
AFS 2005:18 
AFS 2005:06