Stentar i förträngda kranskärl hjälper vid kranskärlssjukdom

Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Stentar i förträngda kranskärl hjälper vid kranskärlssjukdom

Det är viktigt med en röntgenundersökning av blodkärlen hos de patienter som har symtom och tecken på syrebrist i hjärtat. I vissa fall behöver man behandla kranskärl med signifikanta förträngningar. Resultaten har presenterats i den högt ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Överläkare Ole Fröbert är medförfattare i artikeln och han är verksam inom Region Örebro län.

– Jag hoppas att resultaten i vår forskning gör att fler patienter får tillgång till metoden. Vi har i vår Fame2-studie (Fractional Flow Reserve versus Angiography study 2) lottat patienter med kranskärlsförträngningar till antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling, säger Ole Fröbert, professor och överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.


Mätning som bedömer blodflödet i kranskärlet

I den femåriga multicenterstudien har det ingått 1220 patienter från 28 sjukhus. Utav dessa var det 888 patienter med stabil kranskärlssjukdom och de fick slumpmässigt antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling. Restgruppen ingick i uppföljningsgruppen som en jämförelse.

Alla patienter som deltog hade en förträngning som påverkade blodflödet. Det kunde man se tack vare en FFR-mätning (Fractional Flow Reserve). Mätningen har tagits fram av specialister i Holland som Ole Fröbert samarbetar med. Den är ett sätt att avgöra om en förträngning i ett kranskärl har betydelse för blodflödet och därför behöver ballongvidgning.

– Resultatet i studien visade att det är bättre att behandla FFR-betydelsefulla förträngningar med ballong och stent samt medicinsk behandling än enbart medicinsk behandling. I sista patientgruppen var risken för akut återinsjuknande större och det var en ökad risk för en hjärtinfarkt, säger Ole Fröbert.

Studien visade även att patienter som hade fått ballongvidgning hade mindre besvär av sin kärlkramp jämfört med de som bara fick medicinsk behandling.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 11 juni 2018

Innehållsansvarig: Elin Abelson

Publicerad av Elin Abelson