Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Atopisk dermatit

Bakgrund
Synen på det atopiska eksemets (AE) patofysiologi har ändrats under senare år. Mycket talar idag för att det primära felet ligger i huden, i dess barriärfunktion. Man har visat att det vid AE finns en relativ brist på vissa fetter (ceramider) i hornlagret. Man har även funnit en mutation som ger upphov till en brist på filaggrin i hornlagret. Utöver detta finns förändringar i huden medfödda  immunitet och i hur inflammatoriska processer startar och kontrolleras. Sammantaget leder detta till att huden har en försämrad barriärfunktion och inflammatoriska skeenden (eksemet) lättare startar på huden påverkas av yttre faktorer. Klådan är en viktig komponent i detta. Själva eksemet (inflammationen) blir på så sätt den drivande kraften i det atopiska eksemet. Sekundärt till denna process kan allergen och irritanter lättare passera huden och leda till sensibilisering. Samtidigt rekryteras faktorer från kroppen som bidrar till inflammationen. Målet för behandlingen blir att reducera negativa faktorer, behandla inflammationen och att återställa barriären (hornlagret) med hjälp av mjukgörare.

Försämrande faktorer/ Riskfaktorer
Vid AE finns ett flertal mer eller mindre välkända försämrande faktorer.
• Exponering för irriterande faktorer (vatten, rengöringsmedel, reaktiva kemikalier, livsmedel, damm, kyla). Vid ansiktseksem/ögonlockseksem kan exempelvis kosmetiska preparat bidra.
• Kontaktallergi (främst metaller, konserveringsmedel, parfymämnen)
• Infektioner (ex. UVI, ÖLI, viroser)
• Stress i vid bemärkelse
• Födoämnesintolerans/allergi kan framför allt hos barn vara försämrande faktor
• Hos enstaka individer kan hudkontakt med luftvägsallergen vara en försämrande faktor

Handläggning
Anamnesen bör omfatta kartläggning av livssituation (ex. stressmoment), hudexponeringen för skadliga faktorer, misstanke om reaktioner för metaller och kosmetika-hudvårdsprodukter, andra försämrande faktorer. Kontaktallergi är lika vanligt hos personer med atopiskt eksem som hos icke-atopiker. Om anamnesen visar på  andra atopiska besvär såsom astma, rhinokonjunktivit eller  födoämnesintoleranser / allergier bör handläggning av detta ske utifrån drabbat organsystem.
Behandling
Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, återställa barriären med fetter (mjukgörare) samt till att identifiera och reducera hudexponeringen för skadliga faktorer. Idag vet man även att vissa patienter blir hjälpta av åtgärder som reducerar stress.
Vid behandling av eksem hos vuxna (utom ansiktet) används grupp III  steroid i nedtrappning över tid. En smörjning per dag. Kompletteras med mjukgörare. Till ansiktet kan grupp II eller grupp I steroid användas enligt samma princip. Om snabba recidiv kan underhållsbehandling 2 ggr vecka på vissa hudpartier vara ett alternativ. Hos barn kan grupp III steroid användas kortare period men annars gäller grupp II eller grupp I steroid enligt samma principer. Tänk på att välja mjukgörare som inte svider vid behandling av barn (som inte innehåller karbamid, natriumklorid). Som ett alternativ till lokala steroider kan calcineurinhämmare användas, speciellt vid eksem i ansiktet. Vid klinisk infektion tas bakteriodling och antibiotika ges per os. Lokalbehandling kan kompletteras med klådstillande behandling per oralt. Nyare generationer av antihistaminer har ingen effekt på kådan.
När remittera
När lokalbehandling enligt principerna ovan inte räcker kan remiss vara aktuell. Vid hudklinik kan behandlingen kompletteras med ljus och olika alternativ av intern systembehandling (ex. ciklosporin, azathioprin, metotrexat). Vid misstanke om kontaktallergi eller då patienten inte svarar på lokalbehandling som man förväntar sig bör man remittera för utredning med epikutantest (”lapptest”).

2010 05 31 Magnus Lindberg

 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 6 mars 2012

Innehållsansvarig: Sven Röstlund