Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Andnöd, dyspné

Vårdriktlinjer - palliativ medicin

Andnöd är en vanlig och subjektiv upplevelse. Ställningstaganden inför diagnostik och behandling bör alltid utgå från patientens besvär. Vad vinner patienten på en utredning och behandling.

Vid andnöd hos patienter med långt framskriden cancer är det ofta en kombination av flera bakomliggande faktorer. Diagnostiken handlar om att identifiera underliggande sjukdom eller orsak. Dessa frågor kan vara till hjälp i diagnostiken:

· Akut eller kronisk?
· Tidsförloppet?
· Hypoxi?
· Underliggande lung-/hjärtsjukdom?

Exempel på orsaker till andnöd

Cancerrelaterad
Sjukdom
Cancerrelaterad
Behandling
Andra orsaker
Ascites
Bronkobstruktion 
Lymfangitis carcinomatosa  
Pleuravätska  
Stokes krage  
Tumörinväxt i lungan 
Cytostatikafibros Pneumothorax 
Strålfibros

Anemi 
Astma 
Hjärtsvikt 
KOL 
Pneumoni 
Lungemboli 
Muskelatrofi 
Cancerrelaterade orsaker 
Ångest- hyperventilation

ALLMÄNT OM BEHANDLING

Behandlingen av andnöd bör inriktas på den bakomliggande orsaken. Kroppsläget kan ha betydelse för patientens förmåga att andas lättare. Ofta är halvsittande eller sittande ställning gynnsamt. Andra omvårdnadsåtgärder kan underlätta såsom svalt rum, fläkt,öppet fönster mm. Kom ihåg att vid behandling inom palliativ vård är målet symtomlindring för patienten!

Onkologisk behandling
Det är sällan onkologisk behandling av grundsjukdomen är framgångsrik vid symtomatisk behandling i framskridet sjukdomsstadium. Kontakta vederbörande klinik för diskussion.

KOL
Vid långt framskriden KOL diskutera gärna målsättningen med vården med ansvarig läkare på lungkliniken. Patienten har ofta en behandling som kan behöva modifieras/saneras tex ta bort pulverinhalatorer som kan ersättas med Combiventinhalator. Eventuellt behov syrgaskoncentrator (lungmedicin). Eventuellt behov av sedativa för lindring av ångest.

Mukolytika är dåligt dokumenterade och dess värde ifrågasatt. Mest använt är acetylcystein som ibland har en god effekt hos patienter med segt slem som är svårt att hosta upp.

Acetylcystein ökar volymen av slemmet och därigenom gör det lösare och lättare att få upp. Hos svaga patienter som inte orkar hosta upp slemmet förvärrar ofta mykolytika besvären och bör därför undvikas.

Hjärtsvikt
Vid terminal hjärtsvikt NYHA IV bör ställningstagande göras om utsättning av läkemedel som kan ge biverkningar (tex Betablockad- låg puls, ACE-hämmare- lågt tryck, Digoxin- illamående, oregelbunden puls.) Fortsätt fra med diuretika i upprepade doser tillsammans med Morfin mot lungödem.
Om patienten går hos kardiolog – diskutera gärna målsättningen med vården.

Anemi
Dyspné är ett av symtomen vid anemi och blodtransfusion kan vara av stort värde för patienter med anemi och andnöd. Det går inte att ange något Hb-värde då transfusion ska övervägas utan det är patientens besvär och respons som ska styra behandlingen. Det är viktigt att man utvärderar transfusionen noga och får man inte någon positiv klinisk effekt efter transfusionen ska en upprepning starkt ifrågasättas

Pneumoni
Infektioner i luftvägarna bör i vissa fall behandlas med antibiotika. Vägledande bör vara om patienten bedöms få symtomlindring av insatt behandling eller inte. Patientens och de anhörigas synpunkter bör vägas in i beslutet. I vissa fall kan antibiotika fördröja döendet utan att det ger någon symtomlindring för patienten och bör då undvikas. Symtomet feber (oavsett om det rör sig om infektion eller ”malign feber”) kan leda till ökat andningsarbete och bör behandlas med paracetamol.

Ångest/hyperventilation
Psykologiska faktorer spelar en stor roll i upplevelsen av andnöd. Patienter hamnar ofta i en ond cirkel där oro och ångest ökar känslan av andfåddhet och den ökade andfåddheten leder i sin tur till ökad oro och ångest. Patienter med ångest och depression uppger mer besvär av dyspné i förhållande till andra patienter utan psykiska besvär men med motsvarande lungfunktion. Studier för att vägleda oss vid behandling med ångestlindrande farmaka vid dyspné saknas i stort sett helt. De flesta anser dock att dessa preparat har en viktig roll vid detta tillstånd. Lämpligt kan vara att starta med tex. Tabl Sobril 10 mg vid behov eller regelbundet.

Morfin (och andra opioider) minskar andningscentrums känslighet vilket är en känd biverkan vid överdosering. Hos patienter där andra åtgärder inte har haft tillräcklig effekt kan denna effekt utnyttjas i terapeutiskt syfte. Morfin påverkar inte bara andningscentrum utan även andra högre centra i hjärnan. Den sederande effekten med minskning av ångest bidrar indirekt till ett minskat syrgasbehov. Det finns ett flertal studier som visat god symtomlindrande effekt av morfin givet systemiskt vid behandling av dyspné. Vid behandling bör patientens egen subjektiva upplevelse av effekten styra doseringen.

Vid panikattack, och svår terminal andnöd kan man använda midazolam  för att lindra patientens svåra besvär. Inom den palliativa vården har subcutan administrering blivit praxis. En lämplig startdos är 1-2,5 mg s.c. där dosen kan upprepas efter 20 – 30 min vid otillräcklig effekt. Beroende på patientens reaktion kan dosen behöva ökas.

Rosslande andning hos döende
Det är mycket vanligt att döende patienter får slemrossel från luftvägarna. Det är av stor vikt att informera de anhöriga att de sannolikt lider mer av detta än den döende. Det är viktigt att sätta in behandling som torkar upp andningsvägarna så snart man märker en antydan till rossel. Man kan använda Morfin-Skopolamin eller Robinul som är ett rent anticholinergikum. Se även avsnitt om Döendet. Sugning retar andningsvägarna och leder till att mer slem bildas och bör därför undvikas.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 6 oktober 2016

Innehållsansvarig: Sven Röstlund

Publicerad av Maria Wistrand