Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Integration kräver eftertanke

Fredagsakademin i oktober handlade om eftertanke och integration. Föreläsaren Eva Norström tog sin utgångspunkt i de elva europeiska grundprinciperna för integration, i sin egen forskning och i mötet med många invandrare.

- Integration, kultur, mjuka saker, där får man tycka hur mycket som helst. Men jag har inte några åsikter om hur man ska utföra en blindtarmsinformation. Jag ser detta som oroande i samhällsdebatten. , säger Eva Norström, filosofie doktor i etnologi vid Lunds universitet.

Norström menar att vi måste lyssna på forskning och på dem som möter invandrare direkt i sitt arbete eller sin vardag. De har tyst kunskap som sätter sig i kroppen och kan ge den eftertanke som bidrar till att integration verkligen fungerar.

Integration i tre steg

När man kommer  till ett nytt land integreras man i tre steg:

  1. Anpassa sig för att klara sig i samhället
    Då försöker man göra rätt ”Jag vet att jag ska göra så här, men förstår inte varför”.
  2. Integration – att förstå detta, dela och ta ställning
    - Det här är samma process som mina studenter går igenom, säger Eva Norström. De märker att när de kommer hem att de förändrats. Någon av dem sa ”Jag känner en sorg när jag märker avståndet till dem jag kom ifrån, men kan inte gå tillbaka”. 
  3. Assimilering – att uppgå i majoriteten

Elva europeiska grundprinciper för integration

2004 enades EU:s stats- och regeringschefer om elva europeiska grundprinciper för integration. Sverige har förbundit sig att följa dem. Här är principerna med Eva Norströms  kommentarer.

1. Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna

- Det är varje människa som tar till sig detta eller inte. För att integreras behöver man vardagliga relationer med oss som redan lever här.

2. Integration innebär respekt för Europeiska unionens grundläggande värderingar

- Integration är en pågående förhandling. Vi har ju till exempel religionsfrihet. Det är en stor frihet, men det finns gränser. Hur för vi förhandlingen?

3. Sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen och är avgörande för invandrarnas delaktighet, för invandrarnas bidrag till värdsamhället och för att synliggöra dessa bidrag

- Om man under asyltiden inte får utöva sitt yrke tappar man kompetens. Man får och får, men är inte behövd eller kan ge tillbaka i en normal utväxling av gåvor. Det är ett problem eftersom invandrarna vill känna att de bidrar till det svenska samhället, som de vill bli en del av, men vi har ett trögt system vad gäller anställning. På engelska står det employment, alltså anställning inte sysselsättning.

4. Grundläggande kunskap om värdsamhällets språk, historia och institutioner är absolut nödvändig för integrationen. Att ge invandrarna möjlighet att förvärva denna grundläggande kunskap är viktigt för en framgångsrik integration

- Svenska staten erbjuder ett ganska bra etableringsprogram med två års undervisning och introduktion till arbetsförmedlingen. Staten kan inte göra allt utan ska bara leda in i en gemenskap människor emellan där vi alla får hjälpa till. Det man kan önska är att systemet skulle vara lite mer flexibelt.

5. Utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna, och i synnerhet deras efterkommande, beredda att bli mer framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet

- Här kan man utbilda både anställda och nyanlända om tolksituationen. Tolken märker vad som fungerar eller går snett i kommunikationen med sin kulturella förståelse för båda parter. 

Region Örebro län arbetar med kulturkommunikatörer. Det är erfarna tolkar som föreläser både för tolkanvändare (skol- och vårdpersonal, t.ex.) och för nyanlända om vilka vanliga situationer de sett som tolkar att det ofta uppstår missförstånd i.

6. Invandrares tillträde till institutionerna samt till offentliga och privata varor och tjänster på samma grund som inhemska medborgare och utan diskriminering har grundläggande betydelse för en bättre integration
- Varje dag genomförs 6 000 tolkade möten i Sverige. Tänk varje möte som en tegelsten i bygget av demokrati! Kvaliteten på varje tegelsten är viktig för att bygget ska bli bra.

7. Ofta förekommande samspel mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare är en grundläggande mekanism för integration. Gemensamma forum, en interkulturell dialog, utbildning om invandrare och invandrarkulturer och stimulerande levnadsförhållanden i stadsmiljön ökar samspelet mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare

- I debatten höjs åsikter om hårdare krav på kunskaper i svenska språket. Vi måste se till att invandrare får träffa personer som pratar svenska. De träffar människor som får betalt för att träffa dem eller grannar från andra länder.

8. Utövandet av olika kulturer och religioner garanteras i stadgan om de grundläggande rättigheterna och måste tryggas, om utövandet inte strider mot andra okränkbara europeiska rättigheter eller den nationella lagstiftningen

- Här är det mycket vi inte märker. En invandrare sa en gång till mig ”Ni säger att det märks att vi är muslimer. Tror du inte att det märks att ni är kristna?”

9. Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen och i utformningen av
integrationspolitik och integrationsåtgärder, särskilt på lokal nivå, som  stöder deras integration

- Vi behöver skapa arenor för att träffas på ett naturligt sätt. Själva är vi inte neutrala i mötet.  För svenskar ser syrianer ganska likadana ut, men för syrianer ser många svenskar likadana ut.

- Vid ett tillfälle träffade jag och min man en invandrare som bad oss att hälsa först nästa gång vi möttes på stan, ”för svenskar ser så likadana ut”. Ofta tänker vi ”Vi är vanliga och andra har kultur” men det handlar om att se individen.

10. Att integrera integrationspolitiken och integrationsåtgärderna i alla relevanta politikområden och myndighetsnivåer och offentliga tjänster är en viktig faktor vid utformningen och genomförandet av den allmänna politiken

- Här kan vi tänka arbetsmiljö. Hur är vi som jobbar? Hur blir vi bemötta? Släpper vi in  invandrare i gemenskapen? Vi blir ju ett kollektiv först när många integrerat samma värderingar.

11. Att utarbeta tydliga mål, indikatorer och utvärderingsmekanismer är nödvändigt för att anpassa politiken, utvärdera framstegen när det gäller integrationen och göra informationsutbytet effektivare

- Det finns en föreställning om att vi kan planera samhället för antalet platser i förskola och skola, men inte för antalet invandrare. Man pratar om flyktingvåg, men migration en kommer aldrig att ta slut. Det är en felaktig föreställning.

Är vi bäst i klassen?

 Mycket av de negativa effekterna med integration kommer av att européerna drabbade världen och koloniserade den. I Storbritannien utbildas till exempel vårdpersonal i förståelse för koloniala frågor.

- I Sverige tycker vi att vi tar emot så många flyktingar, men är vi bäst i klassen? Libanon har fyra miljoner invånare och tre miljoner invandrare. Engagemang handlar om både hjärta o hjärna, avslutar Eva  Norström.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 7 november 2019

Innehållsansvarig: Sofia Kjörk

Publicerad av Sofia Kjörk