Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Vem kommer in på arbetsmarknaden?

Bayram Akkuz berättar att han är så glad att han äntligen får arbeta med siffror att han springer till jobbet på Region Örebro län.

Den solskenshistorien inledde Fredagsakademin, som annars handlade om det strategiska arbetet med att få arbetsgivare mogna att ta emot nyanlända.

Under 2000-talet har Örebro läns befolkning ökat med 28 600 personer. Utrikes födda har ökat från 26.000 till 50 000, så utrikes födda svarar för huvuddelen av befolkningstillväxten.

- Det som är unikt är att många nyanlända är i arbetsför ålder, inledde Fredrik Jönsson, utvecklingsledare, Region Örebro län.

De hinder som finns för gruppen att etablera sig på arbetsmarknaden är:

  • Tid i landet
  • Lägre utbildningsnivå
  • Bristande språkkunskaper
  • Brist på bostäder där det finns jobb
  • Ursprungsland – ju längre bort ju svårare etablering
  • Diskriminering

Tre kvinnor i föreläsningssalen.
Lisa Salomonsson, Maria Åkesson och Helena Uddmyr

Olika platser ger olika förutsättningar

Lisa Salmonsson, personalvetare och lektor i sociologi vid Örebro universitet, har forskat om migranters etablering.

- Platsens man kommer till är mer eller mindre bra på att ge förutsättningar för en person att förvandla sina resurser till kapital på den nya platsen, slår Lisa Salomonsson fast.

Salomonsson gjorde en exposé över forskningen om migration och ekonomiskt, kulturellt, symboliskt och socialt kapital:

  • Vit medel- och överklass förflyttar sig relativt lätt mellan olika arbetsmarknader och kan öka sitt ekonomiska kapital genom att flytta (Lundström, 2014)
  • Rasifierade grupper har svårare att återetablera sig och göra en uppåtgående klassresa (Sohl, 2014)
  • Arbetsklassens migrationsmönster ifrågasätts oftare och dessa grupper är ganska osynliga i migrationsforskningen förutom när det handlar om byggarbetare och lastbilschaufförer från andra länder som konkurrerar med etablerade arbetare. (se t.ex. Mulinari & Neergaard, 2004)
  • Migration kan vara påtvingad eller vald vilket påverkar möjligheter man har (se t.ex. Castles & Miller, 2009).

En unik modell för språkinlärning

Integration kan vara ett sätt att lösa kompetensförsörjningen, men ibland är vägen till svensk legitimation ganska lång. Dessutom behöver många språkstöd i sin vardag.

- I Örebro län har vi tagit fram en unik modell för språkinlärning. 2016-2019 var det ett projekt men nu är det ordinarie verksamhet, berättar Maria Åkesson, HR-direktör och Helena Uddmyr, lärare i svenska som andraspråk, Region Örebro län.

De nyanställda integrerar språklärandet med kliniskt träning och praktik. På 20 veckor har de nått nivån svenska C1, den nivå  Socialstyrelsen kräver för språklig behörighet till yrkeslegitimationer.

I steg två bildar studenterna nätverk och förbereder sig tillsammans för nya kunskapsprov. Helena Uddmyr ordnar språkluncher där man bollar språkliga dilemman.  Det tredje steget är praktisk tjänstgöring.

Av de 60 personer som funnits med i projektet ”Kompetensförsörjning genom integration” jobbar 15 personer inom Region Örebro län och 12 har fått svensk legitimation.

- Ett tiotal kommer snart att gå in i steg tre, säger en stolt Helena Uddmyr och visar listan på lärdomar från projektet:

  • Språket är en förutsättning för anställningsbarhet
  • Stöd för språkutveckling behöver finnas nära i verksamheten
  • Utforma handledarroller för introduktion, interkultur och kulturförståelse
  • Våga prata om kulturella olikheter, men inte som ett hinder – utan som ett lärande!
  • Identifiera verksamheter och matcha deltagare utifrån rekryteringsbehov
  • Ta utgångspunkt i kompetensbaserad rekrytering – inte arbetsmarknadsåtgärd
  • Integrera mångfaldsfrågorna i värdegrundsarbetet.

 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 13 februari 2020

Innehållsansvarig: Sofia Kjörk

Publicerad av Sofia Kjörk