Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Internationell studie av dödsorsaker bland hårdmetallarbetare presenteras

En internationell studie, som omfattar cirka 15 000 svenska medarbetare inom hårdmetallindustrin, har undersökt om det finns en koppling mellan exponering för kobolt och en ökad dödlighet i lungcancer. Studien hittade inga belägg för att exponering för kobolt inom de nivåer som de anställda i studien erhållit ger en ökad risk att dö av lungcancer jämfört med resten av befolkningen.

Den svenska delen av studien gjordes av forskare vid Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhusen i Örebro och Uppsala i samarbete med ett svenskt hårdmetallföretag. Resultaten har under hösten presenterats på deltagande företagsanläggningar i Sverige samt på en internationell konferens i Edinburgh.

Syftet med studien var att ta reda på om arbete i hårdmetallindustrin har lett till ökad risk för lungcancer, och om den förhöjda risken i sådant fall går att koppla till arbete med kobolt. Tre svenska anläggningar ingick i studien. Anställnings- och födelsedata för personer som någon gång har varit anställda jämfördes med Socialstyrelsens register över dödsorsaker. Dessutom har mätdata som visar i vilken utsträckning industriarbetarna har exponerats för framför allt kobolt inhämtats från företagen. Studien är den största som någonsin har genomförts inom detta område.

Slutsatsen av den svenska delen av studien visar en förhöjd risk för sjukdomar och för tidig död på grund av lungcancer, hjärt-kärlsjukdom och luftvägsproblem, liksom för olycksfall och våld. Vid en närmare granskning är det bara vid en av anläggningarna som risken är förhöjd, och då bara bland de med kort anställningstid. Överdödligheten var starkt kopplat till de som arbetat mindre än ett år inom företaget. Socioekonomiska skäl eller exponering av farliga ämnen på andra arbetsplatser kan vara en orsak, men där behövs ytterligare studier med information från andra källor än de som använts här. 

Däremot visar studien att den grupp som exponerats för högst nivåer av kobolt inte insjuknat eller avlidit i lungcancer mer än allmänbefolkningen eller befolkningen på respektive ort. Koboltexponeringen som de anställda i studien varit med om från arbetet inom hårdmetallindustrin ledde inte till ökad risk för lungcancer och andra sjukdomar. 
– Dagens exponeringsnivåer vid de svenska företagen är låga. Fortsatt kontroll av exponering, förebyggande arbete och beredskap för att förhindra uppkomst av annan koboltrelaterad ohälsa är viktig, säger Håkan Westberg, professor vid Arbets- och miljömedicin i Örebro.

Lufthalterna av kobolt har reducerats kraftigt över tid, generellt underskrider man idag med god marginal gällande svenska hygieniska gränsvärde vid samtliga svenska anläggningar som deltog i studien.
En annan faktor som kan påverka risken att dö i lungcancer är rökning. En rökvaneundersökning gjordes, utan att det framkom några större skillnader mellan olika befattningar och avdelningar över tid. Rökning verkar alltså inte ligga till grund för skillnaden mellan olika grupper.

Fakta om studien

  • Den svenska delen av studien omfattar 15 000 personer som varit anställda någon gång under perioden 1918-2013. Dessutom ingår 1 230 luftmätningar av kobolt från år 1970 och framåt. Från personalregister har information om anställningsår, anställningstid och befattning hämtats. Data om lungcancerdödligheten har hämtats hos Socialstyrelsen och jämförts med allmänbefolkning och lokalbefolkning. För att samband mellan förhöjd dödlighet och exponering för kobolt skall kunna konstateras, krävs statistiskt säkerställd samvariation mellan ökande risk och exponering. Ökande risktal skall kunna kopplas till ökande exponering, så kallad dos-respons. Ingen dos-respons hittades i studien.
  • Den internationella studien omfattar anläggningar i USA, England, Tyskland, Österrike och Sverige. Resultatet presenterades vid en forskningskonferens om arbetsrelaterad ohälsa i Edinburgh i augusti 2017. www.epicoh2017.org 
  • Arbetsmiljöverket har klassat kobolt som cancerframkallande och den högsta tillåtna exponeringsnivån i luft (hygieniskt gränsvärde) i Sverige uppgår till 0,02 mg/m3.
  • Studien har genomförts av arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhusen i Örebro och Uppsala tillsammans med företaget Sandvik.

Artiklar om studien kommer att publiceras senare under 2017 i den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine (JOEM).  journals.lww.com/joem


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 16 november 2017

Innehållsansvarig: Kerstin Norman

Publicerad av Karin Stenström

Kontakt

Håkan Westberg
Professor och yrkeshygieniker
Tel: 070-309 24 93