Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Klorhalt i luften mäts på nöjesbad

Alla som besökt ett badhus känner igen den speciella lukten av klor. Kloret används för att hindra mikrobiell tillväxt och smittspridning, vilket är nödvändigt när många badar i samma vatten. Men hur påverkas personalen i badhuset av dessa kemikalier? Det ska Jessica Westerlund, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin i Örebro, studera under de kommande två åren.

Tidigare studier har gällt motionsbassänger och rehabiliteringsbad. Den nya studien fokuserar på så kallade äventyrs- och nöjesbad, där vågmaskiner, rutschbanor och bubbelpooler gör att såväl vatten som luft cirkulerar.

Klorets biprodukt saknar gränsvärde

När det tillsatta kloret möter föroreningar i bassängvattnet bildas biprodukter som kan leda till hälsobesvär för den som vistas mycket i badhuset, exempelvis badhusets personal. Ett sånt ämne är trikloramin, som saknar ett hygieniskt gränsvärde i luft. Tidigare studier bland badhuspersonal visar dock en ökad förekomst av irritation på ögon och övre luftvägar samt förvärrade symtom för personal med astma. Det framgår av  Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om kloraminer och exponering i badhus (2015:16).

Undersöker hur ämnen rör sig

Syftet med den nya studien är inte bara att mäta badhuspersonalens exponering och hälsa. Man vill även se hur flyktiga ämnen som trikloramin frigörs från vattnet och rör sig vidare i luften. Genom att placera ut stationära mätinstrument i badhusen ska Jessica Westerlund ta reda på var trikloraminhalten är som högst.
– Är det i samband med att vågmaskinen används då många människor är i vattnet samtidigt som vattnet är i rörelse? Eller är halterna höga vid bubbelpooler eller rutschkanor, säger Jessica Westerlund.

Mätningar under nästa år

I början av 2019 startar mätningarna som kommer att pågå under hela nästa år. Under den tiden hoppas Jessica Westerlund att hon samlar på sig mätdata från 60 personer som arbetar vid ett 10-tal olika nöjesbad. Det är inte klart exakt vilka badhus som kommer att ingå i studien men intresset har varit stort.
– De flesta har varit positiva till att vara med i studien, säger Jessica Westerlund. 

Under 2020 kommer projektets skrivfas. De olika badhusen kommer att få egna rapporter som beskriver halterna av flyktiga ämnen som trikloramin. Dessutom ska Jessica Westerlund skriva sin fjärde artikel som hon även räknar med att ha med i sin avslutande doktorsavhandling.

Vägledning för framtida gränsvärden

I brist på hygieniska gränsvärden för ämnen som förekommer i badhus är Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning vägledande. På sikt kan erfarenheter från badhusprojektet i Örebro förhoppningsvis leda fram till ett nytt gränsvärde för trikloramin och bättre arbetsmiljö för badhuspersonalen.

En förutsättning för att kunna göra studien är de ekonomiska bidrag som beviljats i form av så kallade ALF-medel samt bidrag från Universitetssjukhusets forskningskommitté.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 10 december 2018

Innehållsansvarig: Kerstin Norman

Publicerad av Karin Stenström