Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Yrkeshygieniker – problemlösare med fokus på den fysiska miljön



När patienterna kommer till Arbets- och miljömedicin (AMM) träffar de ett team med läkare, sjuksköterska, psykolog, ergonom och yrkeshygieniker. Den sista yrkesgruppen finns nästan alltid med, men för många är det nog lite oklart vad en hygieniker egentligen gör.

Louise Fornander har arbetat två år som yrkeshygieniker på AMM i Örebro. Tillsammans med resten av teamet ska hon bedöma om det är patientens arbete som är orsak till besvär.
– Det roligaste med mitt arbete är mötet med patienter och att få se olika arbetsplatser, säger Louise.

Yrkeshygienikerns arbete går ut på att bedöma om det finns något i arbetet eller hemmet som kan innebära en hälsorisk. De försöker hitta svar på frågor som:
Finns det något här?
Vad finns här?
Är det mycket eller lite?
Hur länge har det varit så här?
Såg det ut på något annat sätt förr?

På samma sätt som en sjuksköterska kan ta blodtrycket på en patient för att bedöma om det är högt eller lågt så bedömer yrkeshygienikern om patientens exponering är hög eller låg.

Vid exponeringsutredningar använder yrkeshygienikerna ofta Arbetsmiljöverkets författningssamlingar. Där anges exempelvis gränsvärden för en lång rad exponeringar, som kemikalier och vibrationer. Yrkeshygienikern gör sedan en uppskattning av hur patientens exponering ligger i förhållande till eventuella gränsvärden.

Mätning av vibrationer och damm

Den vanligaste mätningen är vibrationer, ofta inom bygg-, industri-, trädgårds- eller anläggningsbranschen. Vid ett arbetsplatsbesök får patienten visa Louise sitt arbete och vilka maskiner han eller hon använder. De pratar också om hur långa arbetspass patienten har med varje verktyg.

En annan vanlig mätning handlar om luftkvaliteten inomhus. Då tar yrkeshygienikern till exempel reda på temperatur, fukt, koldioxid och förekomsten av flyktiga organiska kolväten.

– Något annat som är kul att mäta är damm, säger Louise.
Den som arbetar i en miljö med mycket damm kan få problem med luftvägarna. Det förekommer bland annat på arbetsplatser som grustag, spannmålshantering och betongindustri.

– Dammätningar är svårare att göra än vibrationsmätningar. Dels ska mätningen pågå en hel dag, helst utan avbrott. Dessutom kan mängden damm variera över dagen och mellan olika arbetsmoment, säger Louise.
Det roliga med dammätningar är enligt Louise att hon genom problemlösning på plats ska få fram ett mätresultat som säger någon om miljön.

Patientens skyddsutrustning synas

Yrkeshygienikern tittar även på skyddsutrustningar, till exempel patientens andningsskydd.
– Ibland kan jag ge rekommendationer på plats, men ofta kommer mina rekommendationer till patienten först via läkare efter att utredningen är klar, säger Louise.

Lagarbete med variation

En fördel med arbetet som yrkeshygieniker är att man får lära sig nya saker och får upptäcka nya platser hela tiden.
– Jag får inblick i många olika arbeten, träffar många patienter och det är för det mesta väldigt roligt. Jag brukar säga att jag får se fler sidor av Sverige, säger Louise.

Louise betonar att hennes arbete är en del av ett teamarbete.
– En gång hade vi en patient som hade problem med inomhusmiljön. Efter utredning hos oss visade det sig att det handlade om kvalsterallergi, och då finns det ganska enkla saker att göra så att patienten kan må bättre.

– En annan gång var det en lantbrukare som drabbats av astma i äldre ålder. Han fick framförallt besvär av att vistas i dammiga miljöer. Jag var ute och mätte damm och kunde hitta de arbetsmoment som gav högst dammexponering. Patienten rekommenderades då andningsskydd vid dessa moment och kunde fortsätta sitt arbete fram till pension, säger Louise.

Vägen till arbete som yrkeshygieniker

Yrkeshygienikerna på AMM har olika bakgrund. Louise läste biomedicin vid Linköpings universitet och har dessutom disputerat inom arbets- och miljömedicin. Andra har läst biologi eller något tekniskt ämne. Det finns även de som börjat som arbetsmiljöingenjörer och senare gått vidare till arbete som yrkeshygieniker. För den som arbetat en tid går det att bli certifierad yrkeshygieniker, med det är inget krav att vara certifierad för att få arbete som yrkeshygieniker i Sverige.

 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 4 juni 2018

Innehållsansvarig: Kerstin Norman

Publicerad av Karin Stenström

Fakta

På Arbets- och miljömedicin i Örebro arbetar åtta hygieniker. Fyra av dem är yrkeshygieniker och arbetar mest med patientutredningar och fyra är yrkes- och miljöhygieniker och arbetar mera med utredningar inom miljömedicin.