Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Vanligare med värmebölja i framtiden?

Under sommaren 2020 genomför Arbets-och miljömedicin temperaturmätningar på några olika vård-och omsorgsboenden samt seniorboenden i Örebro.

- Mätarna loggar temperatur och luftfuktighet var tolfte minut under mätperioden och data lagras direkt i mätaren, berättar Carin Petterson som samordnar sommarens temperaturmätningar på några äldreboenden i Örebro.

Syftet med pilotprojektet är att göra en kartläggning av hur inomhusklimatet ser ut under två sommarmånader. Resultatet kan användas för att bedöma om det finns behov av en förbättrad värmeberedskap i händelse av värmebölja.
- Äldre personer är ofta extra känsliga för värme. De är även mer beroende av inomhusklimatet, eftersom många tillbringar större delen av dagen inomhus, säger kemiingenjör Carin Pettersson som samordnar projektet inom den miljömedicinska enheten på Arbets-och miljömedicin. 

-Ett förändrat klimat kommer troligtvis innebära att värmeböljor blir vanligare i framtiden, men också pågå under längre tid. Det kan därför vara en utmaning för vård- och omsorgsboenden att ha ett klimat inomhus som inte skapar ohälsa under varma perioder, menar Carin.   

Mäter temperatur och luftfuktighet

Från mitten av juni till mitten av augusti placeras digitala temperaturmätare ut på boendena. 
- Mätarna loggar temperatur och luftfuktighet var tolfte minut under mätperioden och data lagras direkt i mätaren. Vi kommer inte att gå in på respektive boende, utan lämnar över mätarna till enhetscheferna som sedan placerar dem inomhus, berättar Carin.  

För varje vårdboende kommer medeltemperatur, maximal temperatur och lägsta temperatur inomhus redovisas för hela perioden. Utomhustemperaturen hämtas från SMHI:s väderstation. 
-Det blir spännande att se om det blir en varm sommar och i så fall hur temperaturen utomhus påverkar inomhusklimatet. För även om värmeböljor är relativt ovanliga i Sverige jämfört med till exempel Sydeuropa - är det tydligt att vi i de nordiska länderna är mer anpassade till ett kallare klimat, menar Carin.
- Våra hus är ofta byggda för att hålla värmen och vi har sällan effektiva kylsystem i hemmet. I den senaste Miljöhälsorapporten (2018) uppger fler personer att de just har större besvär av värme på sommaren, än av kyla på vintern i sina bostäder.

Framöver hoppas Carin på att studien kanske kan utökas till fler boenden – både i Örebro län och i Arbets-och miljömedicins övriga samarbetsregioner.
- Ja, alla påverkas vi av ett förändrat klimat på något sätt. Överlag vill vi inom den miljömedicinska enheten bidra till ökad kunskap om vilka hälsoeffekter ett förändrat klimat medför, säger Carin.

SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Temperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige. Hälsoeffekterna av värmeböljor kan i framtiden alltså bli mer dramatiska än vad de hittills tillgängliga studierna visar. Framtidens klimat och dess hälsoeffekter beror på hur vi tillsammans lyckas motverka skadliga klimatförändringar.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 11 juni 2020

Innehållsansvarig: Carin Petterson

Publicerad av Sara Eidevald

Råd vid värmeböljor

Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt sårbara är riskgrupperna äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar viss medicin.

Folkhälsomyndighetens råd vid värmeböljor till personal inom vård och omsorg

Värmebölja och dess effekter