Forskar om stöd för personer med kognitiv funktionsnedsättning

Som nyutexaminerad arbetsterapeut började Kajsa Lidström Holmqvist jobba med rehabilitering av personer med förvärvad hjärnskada på dåvarande Rehabiliteringsmedicinska kliniken, numera en del av Verksamhetsområde Neurocentrum. Hon upptäckte ganska snart att de kognitiva funktionsnedsättningarna var ett större hinder i vardagen än de motoriska. Det var ofta de kognitiva utmaningarna som hindrade exempelvis arbetsåtergång. Hon blev intresserad av att lära sig mer för att kunna erbjuda bättre arbetsterapi.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om att utveckla och utvärdera insatser för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Fokus ligger främst på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, samt personer med förvärvad hjärnskada.

I forskningen ingår också att utveckla och utvärdera bedömningsinstrument och att undersöka personernas upplevelser av att delta i interventionerna. Ett ”stort område inom mitt område” är tidshantering något som många personer i mina målgrupper har extra svårt för. I forskargruppen TOVA, som är en förkortning för Tidshantering och vardagsstruktur vid kognitiv funktionsnedsättning, har vi arbetat med just fokus på tidshantering i många år. Målsättningen för all min forskning är egentligen att bidra till att vardagen fungerar bättre för personer med kognitiv funktionsnedsättning.

Vilka studier är du med i nu?

– Jag är inblandad i rätt många studier, inte bara inom mitt specialområde, men ett projekt som jag skulle vilja lyfta är ett det där vi tillsammans med kvinnor med egen erfarenhet av traumatisk hjärnskada utvecklar ett gruppbaserat behandlingsprogram som fokuserar på kvinnors specifika rehabiliteringsbehov utifrån både ett köns- och genderperspektiv. Något som tidigare saknats trots att forskning visar på både biologiska- och genderrelaterade skillnader mellan kvinnor och män. Som en av de medforskande kvinnorna med egen erfarenhet av hjärnskada uttryckte det ”Av kvinnor- för kvinnor”.

Ett annat projekt är GroW- Grepp om vardagen, där målgruppen är ungdomar som saknar gymnasiebehörighet. Vi vet att många av dem har NPF med eller utan diagnos och att kraven på fungerade tidshantering ökar markant i övergången till vuxenlivet. I projektet har vi i samskapande med ungdomar på gymnasieskolans individuella program

anpassat en gruppbaserad tidshanteringsintervention, Ha Koll, till ungdomar och deras behov. Vi planerar nu för att utvärdera interventionen i en RCT-studie under 2027.

Ett tredje projekt i uppstartsfas är att undersöka vilken kognitiv rehabilitering som personer med förvärvad hjärnskada fått samt vilka kvarstående rehabiliteringsbehov som finns 1–10 år efter hjärnskadan.

Någon tidigare studie du vill lyfta specifikt?

– Då måste det bli Ha Koll-projektet där vi gjort flera studier, bland annat en RCT-studie där vi utvärderade effekten av den gruppbaserade tidshanteringsinterventionen Ha Koll i jämförelse med individuell arbetsterapi för personer med adhd, autism eller psykiatrisk sjukdom. Ett riktigt lagarbete och stort tack till alla arbetsterapeuter ute i verksamheterna både i Region Örebro län och angränsande regioner som kämpade på med datainsamlingen trots de hinder som pandemin innebar. Att resultaten visade att arbetsterapi förbättrar den dagliga tidshanteringen och gör positiv skillnad i personernas vardag gör det ännu roligare.