Logo for the website Logo for the website

Örebroforskare visar att vården behöver bli bättre på att fånga upp äldres hjälpbehov

[Missing text '/views/newsarticlepage/index/published' for 'English']: 2022-06-29 17:24

För att minska återinskrivningar på sjukhus av våra äldre behöver arbetssättet inom hälso- och sjukvården förbättras. Det visar forskning från Universitets-sjukhuset Örebro som arbetsterapeuten Marie Jönsson har gjort. ”Vi behöver kunna identifiera gruppen äldre med återinskrivning i ett tidigare skede oavsett vårdgivare och arbeta med mer förebyggande insatser”, säger hon.

Marie Jönsson, arbetsterapeut.

Marie Jönsson, arbetsterapeut.

Bakgrunden till Marie Jönssons forskning är att äldre personer, över 75 år, som har en eller flera oplanerade återinskrivningar på vårdavdelning är en indikator på att vård och omsorg inte fungerar helt tillfredsställande.

– Vi vet att de upprepade återinskrivningarna till sjukhus kan öka risken för ytterligare nedsatt funktionsförmåga och beroende av hjälp för den äldre efter utskrivning från sjukhuset, säger Marie Jönsson, arbetsterapeut inom verksamhetsområde medicin och tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Det räcker därför inte med att genomföra utskrivningsplaneringar när den äldre återinskrivna personen har ett förändrat medicinskt behov i kombination med olika typer av funktionsnedsättningar.

– Min forskning handlar om att få en fördjupad kunskap om det dagliga livet för de äldre som har tre eller fler oplanerade återinskrivningar på vårdavdelningar. Om vi identifierar gruppen tidigare, oavsett vårdgivare, så kan vi ha ett mer proaktivt arbetssätt i den äldres hem som kan bidra till att förebygga oplanerade återinskrivningar, berättar hon.

Viktigt med stöd i vardagen

Sammantaget så har de återinskrivna äldre en sårbar vardag där de strävar efter att utföra sina dagliga aktiviteter trots olika kroppsliga symtom. När de äldre söker vård handlar det ofta om hjärt- eller andningsproblematik ofta kombinerat med ökad risk för fallolyckor.

– Vi vet nu att de återinskrivna äldre personerna ofta har behov av stöd i sin vardag och att de framförallt får det från sina närstående. Det bästa vore om de äldre återinskrivna personerna kunde identifieras i sin hemmiljö i ett tidigare skede. Det finns behov av snabba uppföljningar i hemmet kring den här gruppens medicinska status, aktivitetsförmåga och ibland hjälp med sociala aktiviteter, avslutar hon.

Did the content help you?

Last updated: Wednesday, June 29, 2022