Logo for the website Logo for the website

Pandemins psykologi

[Missing text '/views/newsarticlepage/index/published' for 'English']: 2021-01-13 11:28

Pandemin ett unikt tillfälle att studera psykosociala effekter. Kirsti Jylhä, forskare vid Institutet för framtidsstudier har fördjupat sig i detta i två olika projekt. På Fredagsakademin i november redovisade Kirsti resultaten hon fått fram hittills.

Det första projektet Institutet för framtidsstudier medverkat i fokuserar på de psykologiska aspekterna av covd-19 och tittar på hur människors förtroende, tillit och värderingar förändras. Det andra handlar om hur vi håller oss till de rekommendationer som myndigheter och regering kommunicerat.

Coronapandemin är en osynlig sjukdom. Den är ovanlig eftersom den påverkar allt och alla, och vi tacklar den bäst genom att avstå fysiska kontakter. När vi är ensamma blir små saker ofta väldigt stora. Kristi Jylhä delade upp sin presentation i fyra delar:

  1. Känslor och upplevelser (projekt 1)
  2. Socialt och institutionellt förtroende (projekt 1)
  3. Social distansering (projekt 2)
  4. Förändringar i värderingar (projekt 1)
Kirsti Jylhae

Känslor och upplevelser

Det är svårt att veta vem man ska lyssna på och hur man ska navigera i allt som händer. Rykten och konspirationsteorier sprids. Media rapporterar om den forskning som släpps där mycket i dagsläget inte ännu är kvalitetssäkrat.

- Hur vi reagerar påverkas av vår personlighet och vår livssituation. Människor agerar på olika sätt om den dominerande känslan är ilska eller ångest. Vi påverkas av kommunikation och vem som kommunicerar.
Om en auktoritet som Trump säger en sak kan det få betydelse, menar Kristi och berättar att i USA ser man mer spridning av virus i republikanska delstater än i demokratiska.
- Det är ju en ny upplevelse att vara rädd för andra människor, att uppmanas till att hålla distans. Vi har inte det sociala stödet som vi har i en ”normal krissituation”.
Vi känner större oro för andra än för oss själva och oron är större för samhällsekonomin än för den egna ekonomin. Kanske hör det ihop med att du har kontroll över dig själv, men inte andra.


Socialt och institutionellt förtroende

Kriser brukar skapa en starkare ”vi-känsla”. Förtroende är särskilt viktigt i osäkra och komplexa situationer, som den vi lever i nu. Institutet för framtidsstudier har sett att förtroendet för Folkhälsomyndigheten och sjukvården har varit stabilt under hela krisförloppet. Den sista tiden har dock förtroendet för regeringen sjunkit.
- De som har lägre förtroende för regeringen och institutioner anser ofta att regeringen begränsat för lite, alltså att det lägre förtroende är kopplat till att åtgärder inte är tillräckligt skarpa.


Social distansering

Kirstis andra projekt handlar om hur vi följer de allmänna råden. Vem följer råden?

  • Äldre i högre grad än yngre
  • Kvinnor något mer än män
  • Personlighet: Ingen betydelse
  • Politisk orientering: Vänster följer mer…internationellt

- I Sverige ser vi att extroverta personer är mindre oroliga och ”vänliga” personer är mer oroade. Det finns en stark korrelation mellan ålder och social distansering, men det finns ingen politisering av covid på samma sätt som det finns i andra länder.


Värderingar

Solidaritet brukar öka under kriser om inte samhället är ojämlikt. I Kirstis forskning tyder de preliminära resultaten på att människor visar mer uppskattning för starkt ledarskap, men att  auktoritära attityder i sig inte verkar ha ökat.
- Vi värderar vår hälsa högt, avslutar Kristi.

Did the content help you?

Last updated: Friday, June 4, 2021