Region Örebo county Region Örebo county
Search

Varför reser vi mer och längre?

Published: 2022-10-04 14:07

Transporter är grunden för vårt välstånd. Dessutom blir vi lyckligare och mer uppfinningsrika av tillgänglighet. I alla fall om en får tro Jonas Eliasson, Trafikverket. Jonas var gäst på Fredagsakademin – samtal om världen – den 30 september.

Skämklipp från sändingen. Jonas Eliasson med headset sitter framför en bokhyllan. En playikon visar att bilden är från en webbsändning.

Jonas Eliasson under föreläsningen. Klicka på bilden under för att starta videon.

Inspelning av föreläsningen med Jonas Eliasson, tillgänglig till 14 oktober.

– År 275 var Rom så stort att det tog en timma att gå från ytterkanten av staden till marknaden i centrum och hem igen. Än i dag reser människor ungefär en timma per dag, men längden på resorna ökar.

Så inledde Jonas Eliasson Fredagsakademin. Eliasson är måldirektör för tillgänglighet vid Trafikverket och professor i transportsystem vid Linköpings universitet. Han förklarar att tillgänglighet handlar om att du kan nå olika saker, alltså syftet med att resa och det som vårt transportsystem ska leverera. Mobilitet däremot handlar om att du rör dig.

Mer specialisering med bättre transporter

Tåg, spårvagn, bil och flyg är transportmedel som genom historien gjort det lättare att transportera folk och gods. Det har bidragit till att vi specialiserat våra arbeten, vår produktion och vår livsstil. Jonas Eliasson berättar om en granne som är specialist på att gjuta grunder till stora fackverkskonstruktioner som hangarer. När han inte är hemma på gården i Värmland åker han över hela världen för att övervaka sådana gjutningar.

– I grunden är detta bra, det är själva nyckeln till vårt välstånd. Undersökningar visar att högre tillgänglighet gör att vi är mer nöjda med livet. Länder med hög tillgänglighet har bättre ekonomi och livskvalitet. Att det lönar sig att resa längre och bli mer specialiserad kallar vi tillgänglighetspremie.

Kommer vi då att resa mindre efter pandemin?

I Sverige reser vi i snitt 40 km varje dag. Under pandemin reste vi mindre, är det en förändring som kommer att bestå?

– För vissa trafikslag som flyget tar det lång tid att återhämta sig och kollektivtrafiken har halkat efter, men krafterna som verkar att vi ska resa är så starka och det har aldrig hänt förut att reslängderna minskar.

Eliasson konstaterar förvånat att all tid som frigörs till exempel av att ha en konferens digitalt istället för att alla reser till samma plats tenderar att över tid växlas in i ännu mer resande. I alla tider har människor däremot trott att bättre möjligheter till kontakt borde minska resandet.

– Första belägget jag har hittat är telegrafen på tidigt 1800-tal. Då band man ihop östra och västra USA och trodde att man inte behövde resa så mycket. Sedan kom telefon, tv, stordator, fax och internet, men resande minskar inte.

En av förklaringarna är att de flesta personkilometrar är fritidsresande.

Omöjligt att bygga bort trängsel i städerna

Människor tenderar att vilja bo på platser med hög tillgänglighet. Då uppstår trängsel även om vi använder olika trafikslag. Eliasson visar bilder med olika köer: taxi i Nairobi, bussar i Peking, personer i tunnelbanan i Stockholm och en cykelparkering i Amsterdam.

– Uppgiften för dem som planerar är ju att skapa hög tillgänglighet och attraktiva stadsmiljöer på begränsad yta. Att städer ser ut så här är inte misslyckad trafikplanering utan lyckad stadsplanering.

Den moderna planeringen av infrastruktur har fyra principer:

  • Attraktiv kollektivtrafik,
  • Goda möjligheter att gå,
  • Kompakt planering,
  • Begränsad biltrafik

Hur mycket ska man då begränsa biltrafiken eller hur kompakt man ska planera? Balansgången handlar att ge alla tillgänglighet och samtidigt nå målen om säkerhet, god miljö och att transportsystemet bidrar till att uppfylla klimatmålen.

Vägen till ett fossilfritt transportsystem

Eliasson tror att vi får svårt att nå EU:s mål om att minska utsläppen från våra personbilar med 37,5 procent mellan 2021 och 2030. Däremot tror han att 2045-målen om ett fossilfritt samhälle är mer realistiska, för då har eldriften hunnit ta över fordonsflottan.

– EU föreslår ytterligare en skärpning, att minskningen till 2030 ska vara 55 procent. Det är därför biltillverkarna satsar på att ställa om till fossilfritt.

Sveriges transportsystem är oftare ensliga vägar med dålig standard där yrkestrafik kör i dåligt väder som snö eller regn. Bilden vi får till oss om hållbart resande är ofta akvarellbilder på torg där bussar och fotgängare tar sig fram över ett torg som kantas av mysiga fikamiljöer.

– Akvarellbilden illustrerar resor till arbetet i storstadsregionerna, men de resorna utgör futtiga fyra procent av landets personbilsresande. Om vi tredubblar cyklingen i städerna minskar biltrafiken i Sverige med en knapp procent.

Eliassons slutsats är att kollektivtrafik och cykelinfrastruktur kan vara bra för stadsmiljön, men räddar inte klimatet. För att nå de transportpolitiska klimatmålen behöver fordonsflottan elektrifieras eller köras på biodrivmedel samtidigt som man satsar på mer effektiva transporter och behåller reduktionsplikten.

 

Did the content help you?

Last updated: Tuesday, February 7, 2023