Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Arteriella bensår

Ca 10-15 % av alla bensår beror på arteriell insufficiens i benen. Kombinationen av venös och arteriell insufficiens blir dock allt vanligare.

Symtom

Anamnes på claudicatio intermittens ("fönstertittarsjukan") stödjer att bensåren är av arteriell genes. Ett senare tecken är nattlig vilovärk i foten som lindras av hängande ben över sängkanten.

Själva såren är också mer smärtsamma än de venösa.

Utseende

Det arteriella såret är ofta djupare än det venösa. Kanterna är mer markerade och gula och svarta nekroser är vanliga. Ibland blottlägges även senor. Foten är ofta kall och hårlös och fotpulsar är ej palpabla. Hud- och muskelatrofi föreligger. Ibland ses även ett sekundärt ödem pga av att patienten ständigt låter benet hänga ned. 

Lokalisation

Såren sitter oftast distalt på foten (tår, häl), men kan även sitta på underbenet.

Orsak

Ofta rör det sig om multipla arteriosklerotiska förträngningar i benens artärer. Rökning är en starkt bidragande orsak. Hos icke-diabetikern är oftare den proximala delen av benartärerna drabbad, medan hos diabetikern är kärlförändringarna mer uttalade perifert. Diabetiker har också även förändringar i arterioli och kapillärnätet, sk mikroangiopati.

Utredningar, undersökningar

Pulsationer i arteria dorsalis pedis och arteria tibialis posterior saknas. Samtliga bensårspatienter bör vidare undersökas med enkel ultraljudsdopplerundersökning. Ankeltrycksindex beräknas därefter genom kvoten ankeltryck/armtryck. Vid ankelindex <0,5 föreligger föreligger kritisk ischemi. Index 0,6-0,8 innebär nedsatt arteriell cirkulation som kan bidraga till bristande sårläkning. Index >0,9 innebär tillräckligt god arteriell cirkulation.

Om såret "sitter i vägen" för blodtrycksmanschetten kan en vanlig plastfolie användas för att täcka såret. Falskt förhöjda värde på ankeltrycket pga stela blodkärl ses framför allt hos diabetiker. Vid tveksamhet bör då patienten remitteras till klin fys lab för tåtrycksmätning (tåtryck <50 mm Hg talar för arteriell insufficiens).

Vid misstänkt eller påvisad arteriell insufficiens bör patienten remitteras till kärlkirurgiska kliniken för ställningstagande till vidare angiografi och operation. Vid kritisk ischemi skall patienten remitteras direkt till kärlkirurg.

Lokal behandling

  • Torra nekrotiska sår: Torrt förband, t ex Solvaline. Nekroserna skall ej lösas upp eller klippas bort.
  • Fuktiga nekrotiska sår: Ev mycket försiktig mekanisk upprensning där sårkanterna bör undvikas. Lokal omläggning med Comfeel SeaSorb alternativt Sorbact.
  • Vätskande infekterade sår: Dagliga omläggningar med Sorbact, Iodosorb eller Comfeel SeaSorb rekommenderas. Om, starkt illaluktande kan Carboflex användas under en begränsad period.

Allmän behandling

  • Rökstopp!
  • Gångträning.
  • Minskning av ev antihypertensiv behandling så att blodtrycket ligger på övre acceptabel gräns.
  • Höjd huvudände nattetid.
  • Kärlkirurgisk åtgärd om möjlig.

Komplikationer

Sårinfektion är relativt vanligt vid arteriella sår (spec vid diabetes). Om fortsatt progress med hotande gangrän och om kärlkirurgi ej är möjlig utföres amputation via ortopedkliniken. Principen bör dock vara att ingen patient amputeras utan att dessförinnan vara bedömd av kärlkirurg.

Profylax

  • Rökstopp!
  • Gångträning vid claudicatio intermittens.
  • Blodtrycksreglering.
  • Blodfettsreglering.
  • Blodsockerreglering.

Uppföljning

Uppföljning av okomplicerade arteriella sår, där kärlkirurgi eller amputation ej är indicerat, kan följas via primärvården. Om progress bör dock förnyad kontakt tagas med kärlkirurg eller ortoped.

Mikael Tarstedt, Hudkliniken, USÖ


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 4 mars 2010

Innehållsansvarig: red. Ruth Eid Forest

Publicerad av Anita Pettersson