60 år av arbetsmiljö, forskning och förebyggande arbete

– Vårt event blir en eftermiddag med tillbakablickar, nutid och framtidsspaningar, berättar Marcus Strömgren, verksamhetschef för AMM.

När Arbets- och miljömedicin, AMM, startade i Örebro 1966 var behovet tydligt. Under 1960-talet hade samhällets syn på arbetsmiljö börjat förändras. Riskerna med att bli sjuk eller skadad på jobbet uppmärksammades alltmer och sjukvårdshuvudmännen såg behovet av en medicinsk verksamhet som kunde stötta företagshälsovården och utreda arbetsrelaterad ohälsa.

I Örebro byggdes verksamheten från början upp med medicinsk, yrkeshygienisk och laboratorieverksamhet. Under de första tio åren var omkring 14 personer anställda. Arbetet var nära arbetsplatserna och omfattade bland annat undersökningar av tvätterier, gruvor, slakterier, gummifabriker och andra industrier.

– Arbets- och miljömedicinska frågeställningar speglar ofta samhällsutvecklingen. Det som var en stor risk förr är inte alltid samma sak som vi behöver fokusera på i dag, säger Marcus Strömgren.

Bly, asbest och lösningsmedel

Under verksamhetens tidiga år dominerade kemiska hälsorisker. Kvartsexponering och silikos, bly och blyförgiftning, asbest, lösningsmedel och olika industrikemikalier var några av de centrala områdena.

Laboratoriet blev en viktig del av verksamheten. Där analyserades bland annat bly och kadmium i blod samt organiska lösningsmedel, damm, metaller och isocyanater i luft. Yrkeshygieniker arbetade med att mäta och beskriva exponeringarna på arbetsplatserna.

Samtidigt växte intresset för ergonomi, olycksfall och psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Arbetsmiljöarbetet handlade alltmer om att inte bara upptäcka skador och sjukdomar, utan att hitta orsakerna och förebygga dem.

– 1976 blev verksamheten en regionspecialitet och uppdraget växte. Därefter ökade också antalet medarbetare successivt, säger Marcus Strömgren.

Nya frågor under 1980- och 1990-talen

När samhällets intresse för miljöfrågor ökade under 1970- och 1980-talen breddades AMM arbete. Kemiska exponeringar fortsatte att vara viktiga, men frågor om bland annat reproduktion, graviditet, hjärt-kärlsjuklighet och ergonomi fick större utrymme. Inomhusmiljö blev ett annat betydelsefullt område när det kom nya byggtekniker och material.

Under perioden utvecklades dessutom arbetet med riskkommunikation och stöd till företagshälsovården. Kliniken tog fram frågeformulär och metoder som kunde användas för att identifiera problem på arbetsplatser och lägga grunden för förebyggande insatser.

Från registerstudier till partiklar, mangan och stress

Under 2000-talet fortsatte forskningen att utvecklas. Tyngdpunkten försköts delvis från traditionella epidemiologiska studier av sjuklighet och dödlighet till undersökningar av mer akuta effekter av exponeringar.

Forskare studerade bland annat påverkan på luftvägar och slemhinnor samt inflammations- och koagulationsmarkörer som möjliga tidiga tecken på hjärt-kärlpåverkan. Svetsning och exponering för mangan undersöktes, bland annat i relation till neurologisk påverkan och Parkinsons sjukdom.

Ett stort internationellt projekt studerade kobolt och risken för lungcancer inom hårdmetallindustrin. Samtidigt fick frågor om sömn, skiftarbete och stress en allt större plats.

Den miljömedicinska verksamheten utvecklades också och arbetade bland annat med läkemedelsutsläpp, kemikalier i förskolan, luftföroreningar och buller. Arbetet bidrog till att beskriva och uppskatta miljörelaterade hälsorisker i befolkningen.

”Arbetsplatserna är våra patienter”

Den tidigare medarbetaren Håkan Westberg har följt utvecklingen på AMM genom åren. Han arbetade där från 1976 fram till pensioneringen 2016. Först i rollen som yrkeshygieniker, därefter som laboratoriechef och slutligen som verksamhetschef.

– Arbetet har känts meningsfullt på många sätt, betoning av arbetsplatsnärvaro i praktik och akademi, mycket givande återkoppling till de anställda som deltar i studier, forskningen sprungen ur frågeställningar från patienter, företag och allmänhet har gett verksamheten relevans i sin praktik och tillämpade forskning, säger Håkan Westberg.

Nu har han tillsammans med andra tidigare medarbetare på AMM dokumenterat de första 50 åren. Boken beskriver hur klinikens praktik, forskning och utveckling har förändrats över tid. Den lyfter också fram den akademiska utvecklingen och de många forskare, docenter och professorer som varit verksamma inom eller i nära samarbete med AMM.

60 år och blickar framåt

I dag är Arbets- och miljömedicin en arbetsplats- och miljönära preventiv verksamhet. Uppdraget är att utreda samband mellan exponering och ohälsa, identifiera orsaker och rekommendera åtgärder som kan förebygga sjukdom och skador.

– Vi vill uppmärksamma den kunskap och erfarenhet som byggts upp under 60 år, men också synliggöra vilken betydelse AMM kan ha för framtidens arbetsmiljö och miljö, avslutar Marcus Strömgren.