Ny analys visar hur patienter sannolikt reagerar på läkemedel

Forskning har under de senaste decennierna visat att genetiska variationer påverkar hur kroppen bryter ner och reagerar på läkemedel. För vissa personer kan en standarddos leda till allvarliga biverkningar, medan andra behöver betydligt högre doser för att behandlingen ska ge önskad effekt.

– I dag finns omfattande kunskap om hur hundratals genetiska varianter påverkar omsättningen av olika läkemedel. För mer än 100 vanliga läkemedel finns internationella behandlingsriktlinjer som rekommenderar att behandlingen anpassas utifrån patientens genetiska förutsättningar, säger Anna Green, sjukhusgenetiker inom Verksamhetsområde laboratoriemedicin.

Trots det används farmakogenetisk testning fortfarande i begränsad omfattning inom hälso- och sjukvården. Det innebär att många patienter får läkemedelsbehandling utan att vården känner till om de har genetiska varianter som kan påverka effekten eller öka risken för biverkningar.

– Vi vet att genetiska skillnader mellan människor kan ha stor betydelse för hur läkemedel fungerar. Genom att ta hänsyn till dessa skillnader kan vi i många fall minska risken för biverkningar och samtidigt öka möjligheten att patienten får rätt behandling från början.

För att göra den kunskapen mer tillgänglig i vården har forskare på Universitetssjukhuset Örebro och Linköpings universitet utvecklat en ny genetisk analysmetod. För analysen behövs ett vanligt blodprov. Analysen identifierar genetiska varianter med dokumenterad klinisk betydelse och ger behandlande läkare stöd i hur läkemedelsbehandlingen kan anpassas för den enskilda patienten.

– Vi har använt den här genetiska analysmetoden i snart två år nu. Nästa steg är att införa analysen vid samtliga universitetssjukhus i Sverige, säger Anna Green.

Nationell satsning för individanpassad läkemedelsbehandling

Arbetet sker inom ramen för ett nationellt implementeringsprojekt som drivs av Genome Medicine Sweden. Målet är att fler patienter ska få tillgång till individanpassad läkemedelsbehandling och därmed minska risken för onödiga biverkningar, vårdbesök och ineffektiva behandlingar.