Nytt formulär ska fånga cancerpatienters uppfattning av vårdkvalitet

Varje år insjuknar drygt 65 000 personer i cancer i Sverige. Den vanligaste behandlingen är operation, ofta i kombination med strålbehandling och läkemedel.

– Dessa behandlingar ges ofta i cancerdagvården på ett sjukhus, en miljö där många patienter kan uppleva både fysisk, psykisk och social belastning, säger Jeanette Kittang, forskningssjuksköterska inom Verksamhetsområde urologi och doktorand vid Örebro universitet, som tillsammans med Antonios Valachis, docent och överläkare inom Verksamhetsområde onkologi, beviljats medel till projektet.

Utifrån ökande krav på hälso- och sjukvården och begränsade resurser finns ett ökat behov av att systematiskt förbättra vårdkvaliteten. För att lyckas krävs en djupare förståelse för hur patienter uppfattar vården.  

– Idag saknas ett etablerat frågeformulär som specifikt mäter vårdkvalitet ur cancerpatienters perspektiv inom dagvården. Dessutom finns ingen gemensam definition av vad god vårdkvalitet innebär i denna kontext, berättar hon.

Patienternas röster i centrum

Projektet bygger på tidigare intervjustudier där cancerpatienter själva fått beskriva vad vårdkvalitet innebär för dem. Dessa insikter har legat till grund för utvecklingen av ett nytt frågeformulär, där patienternas egna erfarenheter och prioriteringar står i centrum.

– Att endast utgå från patienternas uppfattning är i sig lite ovanligt. Många befintliga instrument mäter enbart patienttillfredsställelse eller fokuserar på enskilda delar av vården, som omvårdnad. Vår förhoppning är att kunna fånga vårdkvaliteten som helhet i cancerdagvården, säger hon.

Nästa steg blir testning på 500 patienter

Nästa fas i studien innebär att formuläret ska testas på 500 patienter inom cancerdagvården i Örebro, Gävle, Falun, Västerås och Eskilstuna. Syftet är att säkerställa att formuläret mäter det som avses och att resultaten är tillförlitliga över tid.

– Ett validerat formulär kan bli ett viktigt verktyg för att identifiera både styrkor och förbättringsområden inom vården. Målet är att bidra till bättre behandlingsresultat, färre vårdskador och en tryggare patientupplevelse.

På längre sikt finns förhoppningen att formuläret ska kunna användas både i forskning och i klinisk verksamhet, samt kompletteras med en modul som även fångar vårdpersonalens perspektiv.

– Vi är i vården för patienternas skull. Att inte lyssna på deras upplevelser vore att missa kärnan i vårt uppdrag, avslutar Jeanette Kittang.