Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC)

Verksamhetschef

Kristina Arnrup, tfn 019-602 58 90, e-post till Kristina Arnrup

Administrativ personal

Ann-Chatrin Stellin (Chefssekreterare), tfn 019-602 58 41, e-post till Ann-Chatrin Stellin

Linda Durnell (Forskningssekreterare), tfn 019-602 58 76, e-post till Linda Durnell

Linda Kirrander (Forskningssekreterare), tfn 019-602 77 06, e-post till Linda Kirrander

Åsa Lundberg (FoU-administratör), tfn 019-602 07 72, e-post till Åsa Lundberg

Daniel Pichler (Forskningssekreterare), tfn 019-602 57 84, e-post till Daniel Pichler

Forskningssjuksköterska

Ulrika Hylén, e-post till Ulrika Hylén

Hälsoekonomer

Jasmine Fridljung, tfn 019-602 07 79, e-post till Jasmine Fridljung

Lars Hagberg, tfn 019-602 70 58, e-post till Lars Hagberg

Naimi Johansson, tfn 019-6028734, e-post till Naimi Johansson

Anna Philipson, tfn 019-602 74 91, e-post till Anna Philipson

Linda Ryen, tfn 019-602 71 81, e-post till Linda Ryen

Professorer & adjungerade/affilierade professorer

Susanne Bejerot, e-post till Susanne Bejerot

Ingemar Engström, e-post till Ingemar Engström

Liselotte Hermansson, tfn 019-6025897, e-post till Liselotte Hermansson

Lars-Olov Lundqvist, tfn 019-6025819, e-post till Lars-Olov Lundqvist

Margareta Möller, tfn 070-5898112, e-post till Margareta Möller

Agneta Schröder, tfn 019-6025879, e-post till Agneta Schröder

Docenter

Sanna Aila Gustafsson, e-post till Sanna Aila Gustafsson

Agneta Anderzén Carlsson, tfn 019-6025846, e-post till Agneta Anderzén Carlsson

Kristina Arnrup, tfn 019-6025890, e-post till Kristina Arnrup

Peter Appelros, e-post till Peter Appelros

Lars Hagberg, tfn 019-6027058, e-post till Lars Hagberg

Gustav Jarl, tfn 019-6025875, e-post till Gustav Jarl

Jan Karlsson, tfn 019-6025885, e-post till Jan Karlsson

Kajsa Lidström Holmqvist, tfn 019-6025789, e-post till Kajsa Lidström Holmqvist

Lars Kjellin, tfn 019-6025883, e-post till Lars Kjellin

Maria Lodefalk, e-post till Maria Lodefalk

Michiel van Nieuwenhoven, tfn 019-6027702, e-post till Michiel van Nieuwenhoven

Ylva Nilsagård, e-post till Ylva Nilsagård

Axel Nordenskjöld, e-post till Axel Nordenskjöld

Emma Ohlsson Nevo, tfn 019-6025843, e-post till Emma Ohlsson Nevo

Eva Rask, e-post till Eva Rask

Tabita Sellin Jönsson, e-post till Tabita Sellin Jönsson

Mia Svantesson Sandberg, tfn 019-6025847, e-post till Mia Svantesson Sandberg

Fredrik Söderqvist, tfn 076-0984679, e-post till Fredrik Söderqvist

Elisabeth Westerdahl, e-post till Elisabeth Westerdahl

Doktorer

Ahmed Amer, e-post till Ahmed Amer

Mialinn Arvidsson Lindvall, tfn 019-6025895, e-post till Mialinn Arvidsson Lindvall

Anna Duberg, tfn 019-6025888, e-post till Anna Duberg

Marie Elwin, e-post till Marie Elwin

Martin Eriksson Crommert, tfn 019-6025785, e-post till Martin Eriksson Crommert

Maria Fogelkvist, e-post till Maria Fogelkvist

Mikko Hellgren, e-post till Mikko Hellgren

Erik Höglund, e-post till Erik Höglund

Markus Jansson, e-post till Markus Jansson

Stefan Jansson, tfn 019-6025789, e-post till Stefan Jansson

Naimi Johansson, tfn 019-6028734, e-post till Naimi Johansson

Kjerstin Larsson, tfn 019-6025880, e-post till Kjerstin Larsson

Katarina Lindstedt, tfn 019-6022855, e-post till Katarina Lindstedt

Marie Matérne, tfn 019-6026266, e-post till Marie Matérne

Emma Nilsing Strid, tfn 019-6025788, e-post till Emma Nilsing Strid

Kerstin Neander, e-post till Kerstin Neander

Veikko Pelto-Piri, e-post till Veikko Pelto-Piri

Anna Philipson, tfn 019-6027491, e-post till Anna Philipson

Linda Ryen, tfn 019-6027181, e-post till Linda Ryen

Ninos Samano, e-post till Ninos Samano

Fides Schückher, e-post till Fides Schückher

Mikael Selvin, e-post till Mikael Selvin

Reidun Stenberg, tfn 019-6025887, e-post till Reidun Stenberg

Ann-Sofie Sundqvist, tfn 019-6020987, e-post till Ann-Sofie Sundqvist

Moa Wahlqvist, e-post till Moa Wahlqvist

Camilla Warnicke, tfn 019-6025894, e-post till Camilla Warnicke

Cathrine Widehammar, e-post till Cathrine Widehammar

Camilla Wistrand, tfn 019-6025895, e-post till Camilla Wistrand

Ann-Britt Zakrisson, e-post till Ann-Britt Zakrisson

Vill du boka en befintlig seminarietid?

Skicka din intresseanmälan att hålla ett seminarium till UFC:s funktionsbrevlåda. Uppge vilket tillfälle det avser, typ av seminarium, manusets titel samt granskare. Ordförande finns redan utsedd enligt schema, meddela om du vill utse en ordförande själv eller inte behöver ha någon ordförande vid seminariet. Skicka sedan aktuellt material (t.ex. manus) senast en vecka (helst 10 dagar) före seminariet till UFC:s funktionsbrevlåda. Seminarieadministratören vidarebefordrar materialet till de anmälda deltagarna, granskarna samt ordförande.

Vill du föreslå egen seminarietid?

Skicka din intresseanmälan att hålla ett seminarium till UFC:s funktionsbrevlåda. Föreslå datum och tid. Uppge typ av seminarium, manusets titel, granskare och förslag på ordförande samt om du behöver hjälp med att boka en lokal för seminariet. Skicka sedan aktuellt manus senast en vecka (helst 10 dagar) före seminariet till UFC:s funktionsbrevlåda. Seminarieadministratören vidarebefordrar materialet till de anmälda deltagarna, granskarna samt ordförande.

Information om annonsering av seminariet

Planerat seminarium kommer att annonseras på följande sätt:
- här på UFC:s hemsida,
- UFC:s Facebook-sida,
- via sändlista (e-post) till forskare och doktorander knutna till UFC,
- den interna kalendern
- den externa kalendern för forskningsseminarier
- i Region Örebro läns nyhetsbrev ”Angeläget” samt
- på de informationsskärmar som finns i S-huset.

Information om seminariet skickas även till Institutionen för hälsovetenskaper eller Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet. Om annan annonsering önskas får den som håller i seminariet själv ordna detta.

Lediga seminarietider under hösten 2022:

September

• Torsdag den 8/9, kl 13:00-15:00. 
• Onsdag den 14/9, kl 10:00-12:00.
• Tisdag den 20/9, kl 13:00-15:00.
• Torsdag den 29/9, kl 10:00-12:00.

Oktober

• Onsdag den 5/10, kl 13:00-15:00.
• Tisdag den 11/10, kl 10:00-12:00.
• Torsdag den 20/10, kl 13:00-15:00.
• Onsdag den 26/10, kl 10:00-12:00.

November

• Tisdag den 8/11, kl 13:00-15:00.
• Torsdag den 24/11, kl 13:00-15:00.
• Tisdag den 29/11, kl 10:00-12:00.

December

• Onsdag den 7/12, kl 13:00-15:00.
• Torsdag den 15/12, kl 10:00-12:00.
• Tisdag den 20/12, kl 13:00-15:00.

Anmäl dig till samtliga seminarier här!

September

• Torsdag den 1/9, kl 13:00-14:30. Distans.
  Temaseminarium: Habiliteringsforskning i relation till Nära vård -omställningen
  1) En överblick av aktuella projekt
  Presentatör: Liselotte Hermansson (adj. professor)
  2) Tolkning på distans mellan talat och tecknat språk
  Presentatör: Camilla Warnicke (fil. dr.)
  3) Delaktighet i fysisk aktivitet hos unga med autismspektrumtillstånd  
  Presentatör: Susann Arnell (doktorand)

• Tisdag den 6/9, kl 13:00-14:30. Distans.
  Hälsoekonomiskt seminarium: Hur kan externa effekter hos närstående beaktas i hälsoekonomiska analyser?
  Presentatörer: Emelie Heintz och Kinza Degerlund Maldi från Karolinska Institutet.
  Följande rapport presenteras: "Externa effekter hos närstående vid beslut om subvention av läkemedel. En översikt av hälsoekonomisk litteratur samt diskussion av konsekvenser vid tillämpning i en svensk kontext"

• Måndag den 12/9, kl 10:00-12:00. Konferensrum Docenten (S-huset, UFC, vån 1)/Distans.
  Kappaseminarium: Effects of electrical accidents: occupational and health perspectives
  Presentatör: Lisa Rådman (doktorand)
  Granskare: Martin Eriksson Crommert (med.dr.), Linda Ryen (med.dr.)

• Måndag den 12/9, kl 13:00-15:00. Konferensrum Docenten (S-huset, UFC, vån 1).
  Seminarium: Diskussion om forskningsprojekt under planeringsfas (Långtidseffekt av elektrokonvulsiv terapi vid behandling av mani)
  

  Presentatör: Katarzyna Popiolek (doktorand)
  Granskare: Susanne Bejerot (aff. professor)
  Ordförande: Axel Nordenskjöld (docent)

• Torsdag den 15/9, kl 13:00-15:00. Konferensrum Docenten (S-huset, UFC, vån 1)/distans.
  Temaseminarium: Introduction to Parametric and non-parametric statistics
  Presentatör: Daniel Smith (fil. dr., statistiker vid Region Örebro län)

Målgrupp för kursen är ST-läkare inom Region Örebro län. I mån av plats antas även ST-läkare från andra regioner.

Antagning

Kursen går endast på hösten varje år. Totalt antas 26 personer till varje kurstillfälle. Vid ordinarie antagning till kursen är det inte först-till-kvarn-principen som gäller utan kursledningen beaktar hur långt kvar alla anmälda har på sin ST-utbildning (de som har kortast tid kvar prioriteras). Vid för få sökande kan kursen komma att ställas in.

Kursanmälan

Ordinarie anmälningsförfarande har stängt den 31 mars 2022. Det finns för närvarande ingen plats kvar till höstens kurs. Du kan ändå anmäla ditt intresse, du hamnar då på vår reservlista (ifall platser uppkommer vid avhopp).

Anmäl dig i efterhand till kursen (HT 2022) här!

Vid sen anmälan sker löpande antagning och först-till-kvarn-principen gäller. 

Lärandemål

Kursen bidrar till att deltagarna kan:

• tillämpa medicinskt vetenskapliga metoder och forskningsetiska principer
• kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information
• ta ett ansvar för att medicinsk vetenskaplig kunskap omsätts och tillämpas i hälso- och sjukvården.

Delmål som omfattas

SOSFS 2015:8 - delmål a5 gällande kurs i medicinsk vetenskap.

HSLF-FS 2021:8 - delmål STa3 avseende medicinsk vetenskap

Kursen styrker kompetenskraven enligt delmål STa3 och rekommenderas för alla ST-läkare inom Region Örebro län trots att formellt krav på kursintyg inte finns i 2021 års förordning. Regionen rekommenderar även att ST-läkare som utbildas enligt HSLF-FS 2021:8 ska ges möjlighet att genomföra ett individuellt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer. Rekommendationen grundar sig på att specialisering som läkare förutsätter god teoretisk och praktisk vetenskaplig kompetens och att möjlighet till fördjupning inom medicinsk vetenskap på ST-nivå bör därför bevaras. Tillgodoräknande av tidigare skriftligt arbete sker enligt samma principer som tillämpas för ST enligt SOFS 2015:8 (se nedan).

Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer

ST-läkare som tjänstgör enligt SOFS 2015:8, och som inte redan har utfört ett skriftligt vetenskapligt arbete som godkänts av ST-handledare, kan under kursen genomföra ett självständigt arbete i form av en litteraturstudie som redovisas genom en skriftlig rapport och muntligt presentation vid ett seminarium. Om du väljer att inte skriva ett vetenskapligt arbete under kursen så skriver du ditt vetenskapliga arbete när du själv har möjlighet och får då handledning av din kliniska handledare, handledning sker då ej från UFC. Vi rekommenderar därför starkt att du som inte har ett vetenskapligt arbete sedan tidigare genomför detta som ett moment under kursen.

ST-läkare som tjänstgör enligt HSLF-FS 2021:8, erbjuds samma möjlighet till självständigt arbete i form av litteraturstudie under kursen.

Tillgodoräknande av tidigare skriftligt arbete eller kurs

ST-läkare som gjort ett vetenskapligt arbete (mastersnivå 30 hp) under grundutbildningen kan tillgodoräkna sig detta enligt Socialstyrelsen. Även andra vetenskapliga arbeten av motsvarande omfattning som utförts efter läkarexamen kan vara aktuella att tillgodoräkna. Kurs inom medicinsk vetenskap som genomförts efter läkarexamen kan också vara aktuell för tillgodoräknande.

ST-handledaren ansvarar för att bedöma om ett tidigare arbete eller kurs uppfyller kraven. ST-handledaren ansvarar också för att utfärda detta intyg. Om handledaren önskar stöd i att bedöma den vetenskapliga kvalitén och omfattningen kan kursledning på UFC hjälpa till med detta.

Som kursdeltagare är man välkommen att delta i alla kursmoment oavsett om man har ett tidigare skriftligt arbete tillgodoräknat. Kursen erbjuder möjlighet att fördjupa och aktualisera sina kunskaper i att söka relevant litteratur och kan vara en god förberedelse inför fortsatt forskning.

Intyg

SOSFS 2015:8

• Efter avslutad kurs med godkänt resultat utfärdar kursansvarig ett intyg över genomförd kurs.
• När det vetenskapliga arbetet godkänts inom ramen för kursen ska det uppvisas för och bedömas av ST-läkarens handledare. Handledaren utfärdar sedan ett intyg avseende skriftligt individuellt arbete.

Kursens utformning och längd

Kursen inleds med en obligatorisk informationsträff för alla den 11 maj (kl 13:00-16:30). Själva kursen startar den 12 september, se mer information nedan.

För dig som inte  ska skriva en rapport

Omfattningen på kursen är totalt 7 heldagar under höstterminen och en halvdag i maj för de deltagare som väljer att inte skriva en rapport (litteraturstudie). Obligatorisk undervisning är förlagd till veckorna 37 och 40.

För dig som ska skriva en rapport

Omfattningen på kursen är 20 heldagar under höstterminen och en halvdag i maj för de deltagare som väljer att skriva en rapport (litteraturstudie). 

• Obligatorisk undervisning är förlagd till veckorna 37 och 40.
• Obligatoriska handledarträffar är även förlagda till vecka 45, då det även finns tid för eget rapportarbete.
• Därutöver tillkommer 4 dagars studietid för eget rapportarbete vilka i huvudsak bör förläggas i oktober och/eller november.
• Rapporten ska presenteras på det obligatoriska slutseminariet den 12 december. Det är viktigt att den egna studietiden planeras så att inlämning av rapporten kan ske i god tid innan slutseminariet. 

Pedagogik

Kursen bygger på problembaserat lärande i grupp samt föreläsningar. Självständigt arbete kan ingå i form av en litteraturstudie som redovisas genom en skriftlig rapport och muntligt presentation vid ett seminarium. Undervisningspråket på kursen är svenska.

Kunskapskontroll/examination

• Närvaro vid obligatorisk undervisning
• Godkänd litteraturstudie som redovisats vid slutseminarium

Kursort

Kursen hålls på universitetssjukhusområdet i Örebro eller på distans, se aktuellt schema för kursen.

Kostnad

Kursen är kostnadsfri för anställda inom Region Örebro län. Vid avbokning efter den 1 augusti 2022 kan dock aktuell verksamhet komma att debiteras 7500 kronor.

Externa deltagare faktureras 21 000 kronor före kursstart.

Denna kurs anordnas av Örebro universitet. Se mer information på universitets hemsida.

Title

The experience of family life when a parent has deafblindness – the partner’s perspective

Authors

Agneta Anderzén Carlsson¹, Moa Wahlqvist^2,3, Karina Huus⁴, Maria Björk⁴

Author affilations

1. University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro Sweden.
2. Audiological Research Centre, Faculty of Medicine and Health, Örebro University, Örebro, Sweden.
3. The Swedish National Resource Centre for Deafblindness, Lund, Sweden.
4. CHILD research group, Swedish Institute for Disability Research, Department of Nursing Science, School of Health Sciences, Jönköping University, Sweden.

Background

The literature on family life when a parent has deafblindness is sparse. To tailor support for persons with deafblindness and their families there is a need for knowledge about the family members’ lived experiences.

Aim

To describe the lived experience of family life when a parent has deafblindness - from the perspective of the other parent.

Material and method

Six partners; four men and two women were interviewed. Three of the interviews were carried out in Swedish Sign Language. An Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was performed on the transcribed data.

Picture (serving as an illustration of the findings)

The picture illustrates a close-up of two persons dressed in overcoats and knitted gloves turned towards each other, with their hands touching; holding autumn-coloured maple leafs between them. You cannot see the eyes and nose of the man, only a smile towards the woman. The face of the woman is portrayed in profile, and she is smiling too. The hands with the leafs are in the centre of the picture.

Results

The consequences of deafblindness ruled the family.

The deafblindness caused communication barriers within the family and with others.

Deafblindness was integrated as a natural part of the family life.

The partner tried to enhance participation in everyday life for the parent with deafblindness.

The spouses had mutual and shared responsibilities concerning family-, domestic- and societal life.

The partners often put themselves in a second place, by adapting themselves to upcoming situations.

The partners experienced a need for rest from responsibilities, and a need for support in everyday life for the couple to be able to handle everyday family life.

Conclusions

The consequences of the deafblindness affects the life of the partner.

In order to maintain health, tailored support is needed to the individual family members, and for the family as a whole.

Examples of relevant support are: Education in visual or tactile sign-language, arranging peer-support groups and having a more permitting attitude towards providing professional guides and interpreters. 

Three logotypes, representing where the research took place

Region Örebro County

Örebro University

Jönköping University

Contact details

agneta.anderzen-carlsson@regionorebrolan.se