AI guidar läkarna rätt i hjärnan
Publicerad: 2023-11-24 07:00
Tid är ofta den avgörande faktorn för hur livet efter en stroke ska bli. 2 miljoner neuroner per minut dör när syretillförseln stryps och ju längre tiden går, desto mer vävnad dör och risken ökar att patienten blir påverkad för resten av livet.
Men idag kan läkarna på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) få en första uppskattning om var man ska leta efter en propp redan innan patienten tagits in för behandling – tack vare Artificiell Intelligens (AI).
Vid misstanke om blodpropp i hjärnan, så kallad ischemisk stroke, röntgas patienten på det sjukhus i länet som man kommer till först. Men någon längre analys eller några telefonsamtal med experter kring bilderna är inte längre nödvändiga. Istället plingar det till i rockfickor runt om på USÖ.
– Med hjälp av en app i våra mobiler får vi upp röntgenbilderna direkt när de är gjorda, berättar Hozan Radhi, specialistläkare på neuro- och rehabmedicinska kliniken USÖ.
Då har AI också granskat dem och ritat ut var hjärnvävnaden kan vara påverkad. Det betyder framförallt att man kan korta ner beslutstiden för hur patienten bäst ska behandlas. Dessutom vet vi var vi ska börja leta efter proppen eller blödningen.
– Men systemet gör också att den personal som tar emot patienten först och ska förbereda för transport eller ingrepp får informationen, förklarar neurointerventionist Alex Szólics.
På det här viset för vi över kunskap i hela vårdkedjan och sparar massor med tid och därmed också tid i rehabilitering för patienten.
Om patienten har röntgats på Lindesbergs eller Karlskoga lasarett blir det transport i ilfart till USÖ med ambulans eller helikopter. Patienter på USÖ rullas direkt in för behandling i angiolabbet för neurointerventioner.
Ingreppet som kallas trombektomi börjar med att kärlet med blodproppen lokaliseras med hjälp av röntgen. Sedan förs en kateter upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken eller handleden. Via katetern förs en tunn slang med ett nät in i blodkärlet där blodproppen fastnar och kan dras eller sugas ut.
Innan appen och AI fanns var läkare bundna till fasta stationer på sjukhuset där man kunde analysera bilderna. Och ännu längre tillbaka krävdes det både lång erfarenhet för att tyda röntgenbilder och dessutom fick patienter skickas från länet till Stockholm eftersom man inte kunde genomföra trombektomier i länet vilket ytterligare fördröjde behandlingarna.
Idag genomförs flest trombektomier i landet på USÖ, sett till befolkningsmängd.
– I det svenska strokeregistret Riksstroke framgår att det 2022 i länet gjordes 34 trombektomier per 100.000 invånare. Det placerar oss i topp före region Västerbotten som gör 21 per 100.000, konstaterar Alex Szólics.
Samma grundteknik kan också användas för att stoppa blödningar i hjärnan eller för att upptäcka och åtgärda kärlmissbildningar i hjärnan. Det första ingreppet på USÖ för att stoppa en hjärnblödning, en så kallad subaraknoidalblödning, med tekniken genomfördes framgångsrikt i slutet av augusti.
Men varken Alex Szólics eller Hozan Radhi ser framför sig att man framöver kommer att kunna lämna över all medicinsk bedömning, eller behandling för den delen, till självlärande datorer.
– Även idag krävs det erfarna röntgenläkare för att kunna lokalisera proppar, AI visar bara vilka områden som är påverkade, förtydligar Hozan Radhi.
En av de första att få ny behandling på USÖ – nu längtar Per till jobbet igen
Tack vare ett snabbt vårdförlopp och helt nya möjligheter för behandling i länet sitter Per Nordlander nu hemma vid köksbordet och längtar efter att få börja jobba igen efter sin allvarliga hjärnblödning. Särskilt tacksam är dock Per mot sin fru som blev sen till jobbet den där morgonen i slutet av augusti.
Per Nordlander
Det var när Pers fru ropade att hon var på väg ut genom dörren som han svängde benen över sängkanten.
– Jag kände direkt när jag satte mig upp i sängen att jag hade huvudvärk för det brukar jag aldrig ha, berättar Per. Men i ett slag blev det värre. Det var en slags värk som inte går att förklara. Per hann tänka ”nu dör jag” innan han tog sig ut på toaletten och kräktes våldsamt men där försvann lika plötsligt det värsta av värken.
– Jag tänkte att jag väl går och lägger mig igen men då hade min fru redan ringt ambulans. Hon förstod direkt att det inte var normalt.
Transporten gick först till Karlskoga lasarett där röntgen visade att Per fått en hjärnblödning. Pulsådern hade spruckit mellan hjärnans innersta hinnor i en så kallad subaraknoidalblödning.
– I Karlskoga gjorde de iordning mig på en gång för operation och satte en massa infarter, minns Per. Sen tittade ambulanskillen på mig innan vi åkte vidare till Örebro och sa: Nu är det bäst att du håller i dig!
Medan Per transporterades med högsta prioritet öster ut granskade behandlingsteamet på USÖ röntgenbilderna som sänts till deras mobiler. På bilderna fanns också en uppskattning gjord av Artificiell Intelligens var exakt blödningen fanns.
När Per anlände till USÖ efter iltransporten kunde behandlingen påbörjas direkt. Via en kateter i ljumsken fördes en tunn tråd in i hjärnan och stängde av blödningskällan. Metoden kallas coiling och Per blev en av de första att behandlas med metoden på USÖ.
– Det är det ingen som har sagt skrattar Per men det kanske är lika bra! Det jag fick veta när jag vaknade upp var att det hade gått väldigt bra och vid sängen stod min fru och mina barn.
Det har gått drygt två månader efter hjärnblödningen och Per är lite otålig där hemma i villan. Han vill börja jobba igen.
– Jag är inte den där personen som plötsligt får en annan livssyn eller längtar efter att få göra fantastiska saker nu när jag är bättre. Jag längtar efter att allt ska bli som vanligt igen. Han har haft gott stöd av både familjen och arbetsgivaren. Nästan lite för bra.
– När folk kommer och undrar om man orkar bära väskan själv kan jag nästan bli lite irriterad, skrattar han.
Men riktigt som vanligt är det inte. Treåringen där hemma undrar med jämna mellanrum om han har ont i huvudet. Så inför jobbstarten har han tänkt ta det lugnt – för säkerhets skull.
– Jag kommer nog att lyssna lite mer på kroppen innan jag kör på som vanligt igen.
Text: Åsa Svennebäck
Foto: Håkan Risberg
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 24 november 2023