Enklare handoperation uppskattades av patienterna - och minskade avfallet

Karpaltunnelsyndrom beror på att en nerv kommer i kläm i handleden och kan orsaka domningar, smärta och nedsatt kraft i handen.

I studien testade forskarna ett nytt och enklare arbetssätt vid operationen. I stället för ett traditionellt operationsflöde fick patienterna gemensam information i en mindre grupp på cirka sex personer samma dag som operationen. Om patienterna hade frågor gick det bra att ställa dem enskilt.

– Operationerna genomfördes i vanliga mottagningsrum i stället för operationssal. Vi använde oss av så kallad WALANT-teknik. Det innebär att patienten då är vaken och bara får lokalbedövning, utan narkos och utan att blodflödet i armen behövde stoppas med en manschett, berättar Daniel Reiser, överläkare och sektionschef inom Verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi.

Det nya arbetssättet uppskattades av patienterna. De beskrev vårdtillfället som tryggt och smärtfritt, och de som hade erfarenhet av båda metoderna föredrog det nya sättet att opereras. Ingen föredrog det traditionella arbetssättet.

Mindre avfall och bättre resursanvändning

Mängden avfall minskade med 75 procent, från 2,2 till 0,55 kilo per operation. Arbetssättet gjorde också att sex operationer kunde genomföras under en halvdag, jämfört med fem i det traditionella flödet. Beräkningarna visar dessutom på kostnadsbesparingar för vården.

– Det är särskilt roligt att se att ett enklare arbetssätt inte bara kan spara resurser utan också uppskattas av patienterna. Det visar att effektivare vård inte behöver innebära en sämre eller mindre personlig upplevelse, säger Daniel Reiser.

Karpaltunneloperation är ett av de vanligaste handkirurgiska ingreppen. Om arbetssättet kan användas för fler lämpliga patienter skulle det kunna frigöra operationssalar och personal för mer komplicerade operationer. Det skulle också kunna bidra till kortare väntetider, lägre kostnader och minskad miljöpåverkan.

Forskarna betonar samtidigt att studien är en pilotstudie med relativt få patienter och utan en separat kontrollgrupp. Flera delar av vårdförloppet förändrades samtidigt och större studier behövs därför för att bekräfta resultaten.

– Resultaten är lovande och visar att det går att tänka nytt kring hur vanliga operationer kan genomföras. Nästa steg är att undersöka arbetssättet vidare och se om det kan passa även för andra mindre kirurgiska ingrepp, avslutar Daniel Reiser.