FINGER-modellen - inspirationsdag för levnadsvanor som stärker hjärnhälsan

Små förändringar kan stärka hjärnan genom hela livet

Vad händer med oss när vi blir äldre? Frågan rymmer både oro och föreställningar om ensamhet, sjukdom, förlorad självständighet och skörhet. Men under inspirationsdagen om FINGER-modellen lyftes också en annan bild av åldrandet, där människors förmågor, erfarenheter och möjligheter står i centrum.

Under dagen var personal inom vård- och omsorg inbjudna och på kväll en kom närmare 200 seniorer till Wilandersalen på USÖ för att vara med på föreläsningar och minimässa under rubriken "Levnadsvanor som kan stärka din hälsa." Dagen var en del av kampanjen En månad för livet.

Hälsosamt åldrande

Dag Salaj, äldrevårdsöverläkare, inledde med en kåserande föreläsning. Han tog upp de saker vi fruktar med åldrandet: ensamhet, sjukdom, förlorad autonomi, skörhet och att huvudet inte längre hänger med.

- När det gäller ensamhet så är det fler unga som känner sig ensamma än äldre. Det innebär inte att vi ska sluta arbeta med gemenskap för äldre men att vi kanske behöver vidga perspektiven, säger Dag Salaj.
Han lyfte äldres perspektiv på ungas utmaningar:

• Tidsfattigdom – unga har all tid i världen, men hinner aldrig det de vill.
• Den totala kontrollens illusion – att försöka kontrollera sina kroppar leder ofta till nederlag.
• Äldre som accepterat sårbarhet är nöjdare med kroppen.
• Valmöjligheternas tyranni – unga tenderar att drunkna i alternativ att välja mellan.
• Unga har hela välden i fickan men ingen närvaro.

Se hellre förmågor än utmaningar

En viktig utgångspunkt var att skörhet inte är samma sak som hög ålder eller multisjuklighet. I stället för att främst se begränsningar behöver vård, omsorg och samhälle uppmärksamma vad människor fortfarande kan och vill göra. Ett budskap från dagen var därför tydligt: se hellre förmågor än utmaningar. 

Livsstilen påverkar hjärnhälsan

- Demens är inte en naturlig del av åldrandet. Och det finns massor vi kan göra för att stärka hjärnhälsan. Det sa Liss Elin Larsson från FINGERS Brain Health Institute (FBHI).

Hon presenterade forskning bakom FINGER-modellen och berättade om olika träningsgrupper hon själv lett. FINGER-modellen bygger på att flera levnadsvanor behöver samverka: hälsosam mat, fysisk aktivitet, kognitiv träning, social stimulans och kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer. 

- Hjärnan är formbar genom hela livet. Genom att utmana den, vara fysiskt och socialt aktiv och ta hand om sin övriga hälsa går det att bygga upp en kognitiv reserv. Den fungerar som en motståndskraft när hjärnan utsätts för påfrestningar eller sjukdom.

Vi kan påverka risken för kognitiv svikt

Forskningen som presenterades under dagen visar också att risken att utveckla demens upp till 45 procent är kopplad till livsstils-, hälso- och miljöfaktorer. FINGER-studien var den första randomiserade studien som visade att samordnade insatser inom flera livsstilsområden kan minska risken för kognitiv svikt. Programmet pågick under två år och omfattade bland annat kost, fysisk träning, kognitiv träning och social stimulans. 

Det handlar alltså inte om en enskild mirakelåtgärd. Styrkan finns i kombinationen av flera vanor och i att förändringarna blir möjliga att behålla över tid.

- Studien visade också att de personer som fick stöd i att förändra sin livsstil lyckades i högre grad, men även i gruppen som bara fick allmän hälsorådgivning gjorde deltagarna bättre val som förbättrade deras värden, sa Liss Elin Larsson.

FINGER-modellen att utvecklas i takt med forskningen. Allt eftersom vi lär oss mer om vad som påverkar hjärnan bakas nya kunskaper in i arbetet. I dag lyfter FBHI även upp betydelsen av sömn, återhämtning och stresshantering, liksom syn, hörsel och munhälsa, eftersom det är områden som alla visat sig ha betydelse för hjärnhälsan.

Gemenskap gör förändringen lättare

- Ett tvåårigt forskningsprojekt är svårt att genomföra för kommuner. Därför startade vi Träna hjärnan som är nio månader och hittills har vi genomfört tre omgångar, berättade Liss Elin Larsson.
 Erfarenheter från programmet Träna hjärna visar att deltagarna uppskattar både strukturen och gemenskapen. Fysisk aktivitet har ofta varit en naturlig ingång, medan stöd och vägledning kring kost och kognitiv träning har hjälpt deltagarna att komma vidare. Gruppen har också blivit en social gemenskap som motverkar ensamhet.

- I vissa grupper har deltagarna fortsatt att hålla kontakt efter programmets slut. De har använt gruppchattar och träffats även utanför de planerade aktiviteterna. 
Det visar att hälsofrämjande arbete inte bara handlar om att förmedla kunskap. Människor behöver sammanhang, stöd och tillgängliga aktiviteter. Kommuner, region, föreningsliv och andra aktörer behöver dela ansvar och resurser, synliggöra det som redan finns och göra insatserna enklare att hitta. Samverkan är avgörande för att få bestående förändring.  

Mat som ger kraft och livskvalitet

Stina Engelheart, legitimerad dietist och medicine doktor, lyfte matens betydelse för att orka med vardagen och hålla sig frisk. Goda matvanor stärker bland annat immunförsvaret, hjärt- och kärlhälsan och den kognitiva funktionen. 

 - Det viktiga är inte vad vi äter vid ett enstaka tillfälle, utan de vanor som präglar de flesta av våra dagar, slog Stina Engelheart fast.

För äldre blir protein, D-vitamin och fysisk träning särskilt betydelsefulla. Om aptiten minskar behöver råden samtidigt anpassas. Då kan det vara viktigare att få i sig tillräckligt med energi och protein än att följa generella råd alltför strikt. Flera mindre måltider, näringsrika mellanmål och mat som personen tycker om kan bidra till att bevara vikt och muskelmassa. 

- Det är aldrig för sent att lägga till en bra vana, avslutade Stina Engelheart.

All rörelse räknas

Fysisk aktivitet var ett annat centralt tema. I FINGER-modellen är rörelse inte en isolerad träningsinsats, utan en del av helheten. Aktiviteten behöver vara tillgänglig, anpassad efter individen och möjlig att genomföra nära hemmet.

Det kan handla om organiserad träning, men också om rörelse i vardagen. 

- Det viktiga är att hitta en nivå och en aktivitet som fungerar för personen och som går att fortsätta med. Stöd, struktur och uppmuntran kan vara avgörande för att gå från vetskapen om att man ”borde” röra sig till att faktiskt göra det, menade Ewa Pettersson, legitimerad fysioterapeut, aktivitetssamordnare för seniorer, Hallsbergs kommun.

Hörseln är en fråga om hjärnhälsa

Hasan Hadzic, civilingenjör, sektionschef vid Audiologiska kliniken, visade hur nära hörseln hänger samman med hjärnans funktion. Öronen tar emot ljudet, men det är hjärnan som tolkar röster och ord, sorterar bort störande ljud och kopplar det vi hör till minnen och erfarenheter.

- När hörseln försämras måste hjärnan arbeta hårdare för att fylla i det som saknas. Det kan leda till stark trötthet efter ett möte, en middag eller en annan social aktivitet. Om samtal blir alltför ansträngande finns också en risk att personen börjar undvika sociala situationer, berättade Hasan Hadzic. 

Att ta hand om hörseln är därför också att ta hand om hjärnan. Några konkreta råd var att reagera på förändringar, testa hörseln i tid, använda hjälpmedel, minska bakgrundsljud och välja en plats där man tydligt kan se den som talar. Att fortsätta delta i samtal och sociala sammanhang ger hjärnan viktig stimulans. 

Ensamhet ser olika ut

Marie Tall, seniorlots på Örebro kommun, talade om ofrivillig ensamhet och betydelsen av social och kognitiv stimulans. Ensamhet kan vara social, emotionell eller existentiell. Därför behöver insatserna utgå från den enskilda människans situation, behov och önskemål. 

-  En person kan sakna ett socialt nätverk, medan en annan har människor omkring sig men ändå saknar en nära relation eller känslan av mening. Att motverka ensamhet kräver därför mer än att bara erbjuda fler aktiviteter. Det personcentrerade perspektivet är avgörande, sa Marie Tall.

Det mänskliga mötet är viktigast

Under dagen återkom en tanke: våra förmågor är inte antingen hela eller trasiga. Vi har bättre och sämre dagar, och det finns ofta möjlighet att påverka utvecklingen över tid. Hörsel och syn, social aktivitet, levnadsvanor och kontroll av viktiga hälsovärden kan tillsammans bidra till att stärka den kognitiva reserven. 

Samtidigt får kunskap och modeller inte skymma människan. Hälsa skapas inte bara genom råd och program, utan också genom delaktighet, mening och relationer.

Det kanske viktigaste budskapet från inspirationsdagen kan sammanfattas i en enda mening:

Det mänskliga mötet är det viktigaste verktyget vi har.