Risker med långvarigt sittande och stående i arbetet

Risker med långvarigt stillasittande arbete

Långvarigt stillasittande är en riskfaktor för ohälsa även hos personer som motionerar på sin fritid. Detta beror bland annat på statiska arbetsställningar, begränsad blodcirkulation och låg muskelaktivitet.

Exempel på risker med långvarigt stillasittande:

• Besvär i nacke, axlar och rygg.
• Muskelstelhet och smärta.
• Ökad risk för hjärt‑kärlsjukdom, typ 2‑diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

I Folkhälsomyndighetens Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande betonar de att långa sammanhängande perioder av sittande bör brytas med rörelse. Det kan räcka med korta, lågintensiva pauser.

Risker med långvarigt stående arbete

Även långvarigt stående arbete kan innebära hög belastning, särskilt när arbetet blir statiskt och saknar möjlighet till variation.

Exempel på risker vid långvarigt stående arbete:

• Belastning i ben, knän, höfter och ländrygg.
• Muskeltrötthet och smärta till följd av statiskt muskelarbete.
• Ökad risk för belastningsbesvär när samma arbetsställning hålls under lång tid.

Arbetsmiljöverket lyfter att statiskt stående arbete, precis som statiskt sittande eller arbete i andra låsta ställningar, ökar risken för besvär när kroppen inte får tillräcklig variation i rörelse och belastning.

Hur kan små anpassningar av arbetsmiljön främja hälsan?

Ett förebyggande arbetsmiljöarbete handlar här om att skapa förutsättningar för variation, rörelse och återhämtning under arbetsdagen.

Gör rörelse till en naturlig del av arbetsdagen

Folkhälsomyndighetens riktlinjer visar att risken med långvarigt stillasittande minskar när arbetet regelbundet avbryts av rörelse. Du kan till exempel:

• uppmuntra mikro- och rörelsepauser
• se över mötesformer, till exempel om stående eller gående möten kan vara ett alternativ
• skapa en kultur där det är okej att resa sig och röra sig under arbetstid
• vara en förebild genom att själv prioritera rörelse och variation.

Planera arbetet förebyggande

Arbetsmiljöverket betonar vikten av att:

• riskbedöma arbetsställningar och arbetsrörelser
• planera arbetet så att ensidig belastning undviks
• säkerställa att arbetsuppgifter ger möjlighet till återhämtning.

Se fysisk aktivitet som en hälsofrämjande resurs

Folkhälsomyndighetens riktlinjer lyfter att all rörelse räknas. Även små inslag av fysisk aktivitet under arbetsdagen kan bidra till bättre hälsa. Genom att skapa förutsättningar för rörelse, variation och återhämtning kan du minska risken för belastningsbesvär och samtidigt bidra till bättre hälsa hos medarbetarna.