Universitetssjukhusregionerna samlade sjukvård, akademi och myndigheter för framtidens precisionsmedicin

En vård i förändring

Den svenska hälso- och sjukvården befinner sig i ett paradigmskifte, inte för att precisionsmedicin är ett nytt begrepp, utan för att vetenskapliga och teknologiska framsteg nu gör det möjligt att förverkliga dess potential i bred klinisk användning. Genombrott inom flera olika discipliner – bland annat biologi, fysik, teknik, datavetenskap och hälsovetenskap - har öppnat nya dörrar för individanpassad diagnostik och behandling, där vården kan skräddarsys efter patientens genetiska profil, livsstil och sjukdomsmönster. Seminariet belyste både möjligheterna och de systemutmaningar som följer med den snabba utvecklingen.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR, lyfte behovet av att skapa jämlikhet både i tillgången till ny teknik och i den faktiska nyttan av precisionsmedicin. Han betonade att det inte bara handlar om vad vi bör göra, utan också om att identifiera vad vi bör avstå från. För att lyckas menar han att det krävs en gemensam ledstång – en tydlig riktning att samlas kring – samt ett klokt och effektivt resursutnyttjande.

Även livskvalitet och vårdens långsiktiga mål lyftes under dagen. Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen, påminde om att precisionsmedicinens värde inte enbart ligger i tekniken, utan i dess potential att förbättra människors liv. "Medicinska och sociala framsteg har gjort att vi lever längre och är friskare. Lite tråkigt är det då att det ofta framställs som ett problem att vi nu blir så gamla att vi blir en börda för sjukvårdssystemet" sa han.

Thomas Lindén betonade att det avgörande inte är hur många år vi lever, utan hur många av dem som är friska. I Sverige ökar antalet friska år snabbare än antalet levnadsår, och precisionsmedicin har potential att förstärka individanpassningen i vården och ytterligare förlänga den tid vi lever med god hälsa.

Gemensamt ansvar för framtiden

Bakom initiativet att samla nyckelaktörer för en dag med diskussioner står styrgruppen för universitetssjukvårdsregionernas gemensamma satsning Ökad precision tillsammans. Syftet med satsningen är att skapa en nationell plattform för samverkan, där erfarenheter och insikter från olika delar av vårdsystemet kan mötas och omsättas i gemensamma lösningar.

För att lyckas krävs samverkan mellan sjukvård, akademi och myndigheter – något som Elisabeth O Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten, betonade i ett panelsamtal. Hon underströk att genomförandet av precisionsmedicin kräver mer än ett kortsiktigt projekt, det handlar om ett genomgripande förändrat synsätt inom svensk sjukvård. För att lyckas måste hela sjukhussverige engageras, menar hon.

Hennes budskap speglar den breda samsyn som präglade dagen: att precisionsmedicin inte är ett enskilt teknikskifte, utan en systemförändring som kräver långsiktigt engagemang, tydlig riktning och gemensamt ansvar.

Prioriterade förbättringsområden

Under dagen lyftes flera viktiga steg framåt:

• Sjukvårdshuvudmännen stärker sitt ägandeskap och har huvudansvaret för att främja jämlik tillgång till precisionsmedicin. Behovsstyrning och prioriteringar är en nyckel.
• Sjukvårdshuvudmännen har identifierat systemförutsättningar som krävs för att skala upp individanpassad vård. Alla aktörer behöver bidra för att stärka dessa förutsättningar.
• Forskning, utveckling och innovation behöver omsättas i nytta för patienterna. Sjukvårdshuvudmännen ska inte styra forskningen men behöver bli bättre på att uttrycka vilka behov som är prioriterade i sjukvården.

Karin Forsberg Nilsson, dekan vid Uppsala universitet, betonade vikten av att vidareutveckla de befintliga strukturerna inom precisionsmedicin snarare än att skapa nya. Hon lyfte fram att de etablerade precisionsmedicinska centrum som finns i landet redan speglar varandra regionalt, vilket ger en god grund för samverkan. I stället för att bygga fler system i en redan fragmenterad miljö, menade hon att fokus bör ligga på att bättre koppla samman de strukturer som redan finns i en tydligare nationell samordning.

Jesper Petersson, forskningschef vid Region Skåne, lyfte vikten av att tydligt skilja mellan forskning och utveckling (FoU) och faktisk införande i vården. Han menade att begreppen ofta blandas ihop på ett slarvigt sätt, vilket riskerar att försvåra implementeringen av nya metoder. Petersson framhöll också att regionerna har möjlighet att arbeta för ökad grad av regiongemensam klinisk forskning och samordnade kliniska prövningar så att de blir tillräckligt stora och därmed mer kraftfulla.

Rapporten som grund

Seminariet tog avstamp i den nyligen publicerade rapporten Ökad precision tillsammans, som sammanfattar nuläget och pekar ut vägar framåt. Nästa steg är att konkretisera åtgärder i en gemensam färdplan. Färdplanen kommer att arbetas fram under hösten 2025 för att lanseras efter årsskiftet. Arbetet kommer att inkludera en tjänstemannaremiss och dialogmöten med relevanta aktörer och intressenter, i syfte att förankra innehållet brett och säkerställa att färdplanen blir både genomförbar och väl förankrad i verksamheterna.

Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län och ordförande för den styrgrupp som etablerats för universitetssjukhusregionernas initiativ, betonade att sjukvårdshuvudmännens viktigaste uppdrag nu är att säkerställa att det blir verkstad.

– Det är först då som vi kommer kunna göra skillnad på riktigt, avslutar han. 

Text: Jenny Hawkes, Karolinska Institutet.