Barn- och ungdomshabiliteringen

Sedan 1994 har Barn- och ungdomshabiliteringarna och ortopedklinikerna i södra Sverige ett gemensamt uppföljningsprogram (CPUP) för barn med cerebral pares eller liknande symtom. I Örebro län har Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) samarbete med Ortopedkliniken och Handkirurgiska kliniken på USÖ.

Syftet med CPUP är:

• Att genom kontinuerlig standardiserad uppföljning försöka förhindra uppkomst av höftluxation och svåra felställningar i övriga leder.
• Skapa bästa möjliga funktion och livskvalitet för personer med CP.
• Att öka kunskapen om CP.
• Att förbättra samarbetet mellan olika yrkeskategorier kring personer med CP.

Uppföljning

Uppföljningen består av en strukturerad bedömning två gånger om året under de första sex levnadsåren, därefter en gång årligen. Bedömningen utförs av barnets fysioterapeut och arbetsterapeut. Höfter och rygg följs upp med röntgenkontroller.

I CPUP bedömer arbetsterapeut och fysioterapeut olika funktioner som exempelvis förflyttning, handfunktion, kommunikation, ät- och sväljförmåga och rörelseförmågan i armar, rygg och ben. Kognitiva funktioner undersöks vid vissa åldrar av psykolog. Höfter och rygg undersöks vid behov även med röntgen. Operationer och andra behandlingar registreras.

Den här kontinuerliga och standardiserade uppföljningen gör att vi tidigt kan se om något börjar bli sämre.

Behandling

Med olika behandlingsmetoder kan muskelspänningen minskas och muskelförkortning förebyggas och behandlas. Behandlingen omfattar fysioterapi/arbetsterapi som bland annat inriktas på att lära in bra rörelsevanor och viloställningar. Ibland kan behandling med skenor (ortoser), mediciner, behandling med botulinumtoxin eller operation bli aktuellt.

Resultat

CPUP-programmet har hittills nästan helt förhindrat höftluxation. Genom programmet har också betydligt färre barn utvecklat stora kontrakturer (muskelförkortning). Samtidigt har man kunnat minska behovet av ortopediska operationer.

Nationellt kvalitetsregister

CPUP:s databas är ett nationellt kvalitetsregister kontrollerat av Socialstyrelsen. 

Läs mer om kvalitetsregister och registrering

Handverksamheten vid Barn- och ungdomshabiliteringen arbetar med dig som har en medfödd eller förvärvad nedsättning av handfunktionen. 

Vi följer upp din handmotoriska utveckling för att bedöma om förebyggande åtgärder behöver sättas in för att öka eller bibehålla rörlighet och greppförmåga och minska risken för värk. Det kan handla om operation, hjälpmedel och/eller träning. 

I handverksamheten arbetar arbetsterapeut i samarbete med handkirurg och barnneurolog. Behöver du hjälp av handverksamheten, kontakta ditt arbetslag. 

Kometen är en verksamhet inom Barn- och ungdomshabiliteringen som ger behandling och stöd inom AKK (alternativ kompletterande kommunikation) och ”dator i behandling”.

Insatserna riktar sig till barn och ungdomar med svårigheter inom kommunikation, kognition och motorik för att främja kommunikationen. 

Kometen arbetar utifrån remiss från arbetslagen inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Vi anordnar öppet hus en gång i månaden där föräldrar, anhöriga och personal kan få hjälp med att ta fram bilder till kommunikationskartor, samtalsapparater, schema och dagböcker. Möjligheten finns också att se och prova programvara till dator och appar till surfplattor. 

Kometens utbildningar och Öppet hus hittar du i kurskatalogen.

En möjlig väg att utveckla samspel

Att vara förälder till barn med funktionsnedsättningar kan ofta innebära att man känner osäkerhet. Som förälder kan man till exempel uppleva att: 

• Det är svårt att uppfatta barnets/ungdomens svaga signaler
• Det är svårt att förstå barnets/ungdomens utbrott
• Det är svårt att veta hur man kan få svar då barnet/ungdomen är alltför passiv
• Det är svårt att veta hur man kan hantera konflikter och bråk hemma.
• Det är svårt att veta hur man kan hjälpa sitt barn. 

Marte Meo är ett arbetssätt som gör det möjligt att lära känna och förstå barnets uttryckssätt. Filmkameran är ett hjälpmedel. Vi filmar korta vardagliga stunder av samspel mellan föräldrar och barn.

I de efterföljande träffarna tittar vi tillsammans på filmerna och samtalar om vad som är till hjälp i barnets utveckling. Bildens positiva kraft tillsammans med samtalen ger dig som förälder en möjlig väg att utveckla samspelet med ditt barn.  

Vänd dig till ditt arbetslag på Barn- och ungdomshabiliteringen om du är intresserad av Marte Meo.

MUMS är en länsövergripande specialresurs som skapats i samarbete mellan Barn- och ungdomshabiliteringen och Barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Professioner i MUMS är logoped, fysioterapeut, dietist och psykolog som arbetar del av sin tjänst i MUMS.
Samverkan sker med bland annat nutritionsteamet på Barn- och ungdomskliniken​ USÖ.

MUMS arbetar med barn och ungdomar som har stora svårigheter med ätande, drickande eller med munmotorik/sensorik. Den psykomotoriska utvecklingen är en viktig del i att bedöma barnets ätutveckling.

Barn med ätsvårigheter eller ätovilja remitteras av barnläkare efter medicinsk utredning till nutritionsteamet på Barn- och ungdomskliniken. Vid behov skickas remissen vidare till MUMS-teamet.

Insatser från MUMS kan vara aktuella för barn och ungdomar som har stora svårigheter med:

• ätoförmåga - barnet har svårt att styra läppar, tunga och käke tillräckligt bra för att kunna äta på ett säkert sätt eller för att få i sig tillräckligt med mat. Barnet kan också har svårigheter att svälja.
• ätovilja - barnet vill inte äta eller äter för lite trots att barnet kan styra läppar, tunga och käke tillräckligt bra för att hantera maten.

Ätoförmåga eller ätovilja kan visa sig genom svårigheter med:

• att suga från bröst eller flaska
• att svälja säkert
• att gå från flytande till purékost eller från purékost till mat med bitar i
• samspelet i matsituationen

För barn med ett vårdåtagande på Barn- och ungdomshabiliteringen skrivs remiss av arbetslaget.

Rehabiliteringsteamet riktar sig till barn och ungdomar i Örebro län som fått en förvärvad hjärnskada eller ryggmärgsskada.

Teamet erbjuder rehabilitering i nära samarbete med familjen, utifrån en tvärprofessionell kompetens med arbetsterapeut, specialpedagog, kurator, logoped, läkare, psykolog och sjukgymnast.

Teamet arbetar i nära samarbete med Barn- och ungdomskliniken.

Upplevelsen är ett centrum för anpassad sinnesstimulering. Vi vänder oss till barn, ungdomar och vuxna. Här erbjuder vi en annorlunda miljö som lockar till aktivitet, kommunikation, samspel och avslappning.

Upplevelsen

Erbjudande om tid

Vi skickar erbjudanden om tid och information endast till den adress där barnet eller ungdomen är folkbokförd. Då barnet eller ungdomen blir myndig (över 18 år) adresseras posten i hans eller hennes namn. Om föräldrarna lever separerade och har gemensam vårdnad, ansvarar de själva för att meddela varandra den skickade informationen.

SMS-påminnelser

Om ni har angett ett mobiltelefonnummer till oss så skickas ett påminnelse-SMS ut dagen innan varje inbokat besök. 

SMS skickas till angivet mobilnummer även om besöket avser möte med personal från skola, dagis eller annan verksamhet. Endast ett telefonnummer kan kopplas till denna tjänst.

Om ni inte vill ha SMS-meddelande ska ni kontakta oss.

Om du ska träffa Neuropsykiatriska teamet

Se gärna filmen När du ska till Neuropsykiatriska teamet inför ditt besök hos oss.

På barn- och ungdomshabiliteringen jobbar vi mest konsultativt, det innebär att vi ger råd och stöd till er föräldrar och andra personer i ditt barns omgivning kring ditt barns kommunikation. För att ge råd och stöd träffar vi ditt barn för utredning av språk- och kommunikationsförmåga. Tillsammans med er diskuterar vi sedan hur vi kan underlätta för ditt barn att komma igång med kommunikationen. Vi erbjuder även kurser för mer kunskap kring kommunikation, se kurskatalogen.

På Barn- och Ungdomshabiliteringen har vi en teckenspråkslärare. Logopeden hjälper dig att komma igång att använda tecken när barnet är litet.

Genom att använda tecken tidigt kan barnet upptäcka glädjen att göra sig förstådd vilket stimulerar den fortsatta tal- och språkutvecklingen. Tecken hämmar inte talutvecklingen utan är ett komplement till tal samt en väg till att utveckla talat språk.

Teckenspråksläraren utbildar i svenskt teckenspråk eller Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) beroende på vilket behov ni har.

Övergång till Vuxenhabiliteringen

När du slutar gymnasieskolan/gymnasiesärskolan avslutas vårdåtagandet på Barn- och ungdomshabiliteringen. Du har då möjlighet att söka fortsatt stöd vid Vuxenhabiliteringen. Remiss dit kan skrivas av någon vid Barn- och ungdomshabiliteringen i samråd med dig och dina föräldrar eller God man.

Man har även möjlighet att skicka in en egen vårdbegäran till Vuxenhabiliteringen.

Vuxenhabiliteringen gör sedan en bedömning av om du har rätt till insatser från dem.

Om du inte önskar kontakt med Vuxenhabiliteringen direkt efter avslutad skolgång, men får behov av deras stöd senare i livet, så finns möjlighet att själv söka sig dit.

Arbeta eller studera

Yrkesvalsläraren på gymnasieskolan/gymnasiesärskolan kan hjälpa till med anmälan till Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingen finns särskilda samordnare för unga med funktionsnedsättning.

För dig som har diagnos intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd, AST, och därmed tillhör personkrets 1 enligt LSS, finns möjlighet att ansöka om sysselsättning inom daglig verksamhet. Ansökan görs hos LSS-handläggaren i din kommun. 

Om du gått gymnasieskolans nationella program kan du söka till utbildning på universitetet. Personer med funktionsnedsättning kan få stöd på olika sätt från t ex Funka på Örebro universitet.

Du kan också välja att studera på folkhögskola. Flera folkhögskolor har kurser riktade till studerande med olika funktionsnedsättningar. Läs mer på www.folkhogskola.nu

Omvårdnadsbidrag

Omvårdnadsbidraget upphör från och med juli månad det år du fyller 19 år. Därefter har du möjlighet att ansöka om aktivitetsersättning, merkostnadsersättning och bostadstillägg hos Försäkringskassan som beslutar vad du har rätt att få.

Boendeformer och boendestöd

För dig som behöver stöd i ditt boende finns möjlighet att bo i gruppbostad eller servicebostad. Intresseanmälan om sådan bostad görs, gärna några år i förväg, till LSS-handläggare i din kommun. När det börjar bli aktuellt att flytta görs en formell ansökan till LSS-handläggaren.

För dig som klarar eget boende, men behöver lite stöd och hjälp, finns möjlighet att söka boendestöd. 

Det finns även korttidsvistelse för vuxna. Är du intresserad av detta kontakta LSS-handläggare i din kommun. 

Kontaktperson eller ledsagare

Även som vuxen kan du som behöver få hjälp av en kontaktperson eller ledsagare. Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. 

God man eller förvaltare

När du är myndig men behöver hjälp med att sköta din ekonomi och bevaka dina rättigheter gentemot till exempel myndigheter, kan du få en God man eller förvaltare. Kontakta överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i din kommun för mer information. 

Körkort och bilstöd

Alla har rätt att ansöka om körkortstillstånd men alla beviljas inte tillstånd. Ansökan gör du till Transportstyrelsen. Det finns vissa trafikskolor i landet som har anpassad utbildning för personer med funktionsnedsättning.

Under vissa omständigheter kan du ha rätt till ett ekonomiskt bidrag för bil. 
Ansökan om bilstöd görs hos Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till bilstöd och bidragets storlek. 

Tandvård

Om du har pågående insats via LSS kan du från det år du fyller 24 år ha rätt till tandvårdsstöd. Tag kontakt med kommunens LSS-handläggare för ytterligare information och ansökan.

Sex och samlevnad

På webbplatsen umo.se kan du läsa om kärlek, sex, kroppen och annat som är vanligt att fundera över när man är ungdom eller ung vuxen. Här hittar du också Region Örebro läns ungdomsmottagningar dit du kan vända dig för exempelvis rådgivning kring preventivmedel.

Barnkonventionen

FN:s Barnkonvention är en överenskommelse mellan länder om hur barn och ungdomars rättigheter ska tas tillvara. www.barnombudsmannen.se

Barn- och ungdomsrådet

Det är viktigt att barn och ungdomar får komma till tals i frågor som rör dem.

På Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) finns därför ett barn- och ungdomsråd som består av barn och ungdomar som har insatser från Barn- och ungdomshabiliteringen.

Vi träffas två gånger per termin. På träffarna samtalar vi om olika frågor som till exempel hur det är att komma till Barn- och ungdomshabiliteringen.

Vill era barn/ungdomar vara med i barn- och ungdomsrådet? Meddela ert team.

Barnrättsombud

Det finns tre barnrättsombud på Barn- och ungdomshabiliteringen som har som uppgift att stimulera till att barnkonventionen tillämpas i det vardagliga arbetet.

Barnrättsombuden heter Ann-Christin "Anki" Berlin, Jane Viding och Emily Lowe.

Brukarrådet på Barn- och ungdomshabiliteringen samlas 4 gånger per år. Från Barn- och ungdomshabiliteringen deltar verksamhetschef, enhetschef och någon mer medarbetare beroende på aktuell information.

Inbjudan till Brukarrådet går till representanter för:

Attention Örebro län
Autism, Aspergerföreningen
DHB - Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn
FSDB - Föreningen Sveriges dövblinda
FUB - Riksförbund för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
HRF - Hörselskadades riksförbund
RBU - Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar
SRF - Synskadades riksförbund 

Om båda föräldrarna går på en kurs/deltar i en grupp kan en av er ta ut tillfällig föräldrapenning och den andre en kontaktdag. Man kan också välja att båda tar ut kontaktdagar.

Kontaktdag kan tas ut av de föräldrar vars barn tillhör LSS personkrets.

Ansökan om kontaktdag

Denna ansökan görs till Försäkringskassan och den kan göras muntligt. En handläggare måste ha beviljat ansökan innan utbildningen sker. Som underlag för beslut behövs inget läkarintyg. Det räcker att skicka in kopia av inbjudan till gruppen.

Ansökan om Tillfällig föräldrapenning (TFP)

Om en förälder vill ta ut tillfällig föräldrapenning och har vårdbidrag måste kontroll ske om vad som ingår i bedömningen för vårdbidraget. Har man tagit upp tid för utbildning/kurs i sin ansökan kan inte tillfällig föräldrapenning beviljas.

Om båda föräldrarna vill ta ut föräldrapenning måste ett läkarintyg finnas som styrker att behovet finns att båda deltar i gruppen/utbildningen.

På Barn- och ungdomshabiliteringen anordnar vi syskongrupper där syskon till barn/ungdomar med funktionsnedsättning får träffas. Syftet är att lära känna andra barn i liknande situation, att få information om syskonets diagnos och att få prata om hur det är att ha ett syskon med funktionsnedsättning. I vissa fall kan syskon även erbjudas individuella samtal hos psykolog.