Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Webbinarium om samhället efter coronakrisen

Världens länder har snabbt gjort omfattande förändringar till följd av coronapandemin. Men vad kan detta lära oss om samhällets förmåga att hantera även andra kriser, till exempel den globala uppvärmningen? Detta var temat för ett webbinarium anordnat av forskningsrådet Formas, Naturskyddsföreningen och tankesmedjan Fores.

I coronakrisens spår har personer, verksamheter och hela länder ställt om. För Energikontoret Region Örebro län innebär detta, precis som för många andra organisationer, en ökning av digitala mötesformer. Den 29 april deltog Energikontoret i webbinariet Omstart som nystart – från coronakris till fossilfrihet.

Agera snabbt och långsiktigt

Ingrid Petersson, generaldirektör på forskningsrådet Formas, inledde webbinariet utifrån dagens tema. Precis som för den pågående coronakrisen krävs också för klimatkrisen en dramatisk samhällsförändring. Likt infektionskurvan behöver också den globala temperaturkurvan planas ut. För detta krävs att beslutsfattare måste tänka i olika tidsperspektiv och både agera snabbt och långsiktigt. Hela samhället behöver en tydlig vision och en styrning omkring hur vi gör denna omstart till en nystart och hur vi kan använda våra resurser till att investera i ett nytt, hållbart välfärdssamhälle.

Möjlighetsfönster – om vi sätter riktning

I den första panelen resonerade forskare från olika fält kring ämnet. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, menar att pandemier ofta historiskt har varit påskyndare av samhällsförändringar. Utifrån det kan det även nu finnas ett möjlighetsfönster att genomföra större förändringar, som kanske ändå hade planerats och behövts. Där såg Åsa Svenfelt, forskare och docent i hållbar utveckling och framtidsstudier vid KTH, att det i så fall behövs planering av förändringarna för att ta hänsyn till långsiktiga effekter och för att garantera en rättvis omställning. Andreas Duit, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, lyfte fram att coronakrisen är en väldigt annorlunda typ av kris än klimatkrisen. Därmed kan vi inte dra för stora slutsatser från coronakrisen om samhällets kapacitet till förändring, och vi kan inte räkna med att klimatomställningen kan rullas ut på samma sätt. Det finns ett möjlighetsfönster och ett tillfälle att genomföra en förändring, men det finns ingen garanti att förändringen blir åt rätt håll. Riktningen är något vi behöver arbeta för.

Rätt prioriterade investeringar

Den andra panelen representerade samhällsaktörer och diskuterade olika förutsättningar för en omställning med hänsyn till både coronapandemin och mer långsiktig hållbarhet. Elisabeth Brandt Ygeman, förbundssekreterare i fackförbundet Handels, nämnde två viktiga delar för att möjliggöra förändringar hos näringslivet: trygghet och investeringar. Vad gäller stödpaket som rullas ut till följd av corona är det möjligt att se till att investeringar bidrar till flera typer av samhällsmål, enligt Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen. Utifrån att statens resurser är begränsade behövs en prioritering. På samma sätt som för andra stöd skulle staten kunna ställa vissa krav. Tomas Kåberger, professor vid Chalmers, menar att just alla bolag inte kan räddas och heller inte är värda att räddas. Det gäller då att investera även skattemedel i något långsiktigt, där Tomas ser att trenden på marknaden redan nu är att det blir mindre attraktivt att investera i fossil industri.

Samhället efter krisen?

Budskapet från webbinariet var att vi inte har tid att lösa de olika kriser samhället står inför en i taget, utan vi behöver ta hänsyn till allt samtidigt. För att genomföra politik och styrmedel för att klara klimatomställningen behövs acceptans, trygghet och förändringsvilja. Där finns just nu ett möjlighetsfönster, utifrån att den offentliga sektorn ger rätt förutsättningar och styrning. Vi behöver ta sikte på: vilket samhälle vill vi ha efter alla kriser?


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 13 maj 2020

Innehållsansvarig: Ylva Gullberg

Publicerad av Ylva Gullberg