Du är på Region Örebro läns webbplats.
Läs om hälsa och sjukdomar och var du kan hitta vård. Logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Här hittar personal inom vård och omsorg relevant vårdrelaterad information, regionala riktlinjer, rutiner och styrande dokument.
Region Örebro läns webbplats för dig som arbetar med regional utveckling i Örebro län.
Ring vår växel 019 - 602 10 00
019 - 602 10 00
Inkommande e-post till regionen@regionorebrolan.se tas emot av registrator vid det centrala diariet.
Därför kan vi inte svara på frågor om:
Vi kan inte garantera säkerheten för e-post, skicka därför aldrig konfidentiella uppgifter via e-post utan använd istället tjänsten 1177 Vårdguidens e-tjänster där du kan nå vården.
Information som sänds med e-post hanteras enligt samma offentlighets- och sekretessregler som för post via brev. Det betyder att de handlingar som kommer in är allmänna och diarieförs enligt gällande regler och bevaras för framtiden.
regionen@regionorebrolan.se
Region Örebro länBox 1613701 16 Örebro
Eklundavägen 1702 17 Örebro
access_time Publicerad: 2021-10-21 15:33
Personer med dövblindhet har stora behov av fysisk närhet för kommunikation och information. Hur den fysiska distanseringen under pandemin har påverkat målgruppen vill forskare vid Universitetssjukhuset Örebro undersöka. De har fått ett anslag på 4,2 miljoner från Forte.
Från vänster forskarna Moa Wahlqvist, Mattias Ehn och Agneta Anderzén Carlsson. Foto: privat.
– Redan innan pandemin har personer med dövblindhet haft strategier för att kunna hantera utmaningar i sin vardag. Tidigare forskning har även visat att de har sämre hälsa än befolkningen, säger Mattias Ehn, psykolog på Dövblindteamet i Region Stockholm, affilerad forskare till Örebro universitet och knuten till Audiologiskt forskningscentrum.
Dövblindhet innebär för många att man behöver fysisk kontakt för att kunna kommunicera och vara delaktig, vilket ju är något som går emot det som har varit rekommenderat under pandemin.
Forskargruppen kommer att göra tre olika studier. I den första kommer de att intervjua vuxna personer med dövblindhet om deras erfarenheter av covid- 19.
– Ett speciellt fokus kommer också att ligga på en studie av situationen för unga personer i gymnasie- och högskola där distansundervisning varit norm under en lång tid och där en återgång till det normala ofta inkluderar distansundervisning på deltid, säger Moa Wahlqvist, forskare på Audiologiskt forskningscentrum och Universitetssjukvårdens forskningscentrum.
Fokusgrupper med personal som arbetar med specialiserad habilitering kommer också att delta i gruppintervjuer, för att belysa de utmaningar som pandemin inneburit ur flera perspektiv.
– Vi hoppas att våra studier gör att vi får bättre underlag för att utveckla tillgängliga digitala verktyg och andra insatser för personer med dövblindhet. Det är också viktigt att lyfta fram och adressera de specifika utmaningar som personer med dövblindhet fått hantera under pandemin, för att rusta oss bättre inför liknande händelser i framtiden, avslutar Mattias Ehn.
Huvudsökande av forskningsmedel är Mattias Ehn vid Region Stockholm tillsammans med medsökande Moa Wahlqvist, forskare på Audiologiskt forskningscentrum och Universitetssjukvårdens forskningscentrum, och Agneta Anderzén Carlsson, forskningshandledare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum.
En stor andel av personer med dövblindhet har Ushers syndrom som innebär att de har en medfödd hörselnedsättning. Den varierar från måttlig hörsel till dövhet. De har även en progressiv ögonsjukdom, vilket innebär att synen blir sämre med tiden.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Tack för ditt inskick
Vill du skicka lite återkoppling kring vad vi kan göra bättre så kan du göra det här.
Senast uppdaterad: den 21 oktober 2021