Du är på Region Örebro läns webbplats.
Läs om hälsa och sjukdomar och var du kan hitta vård. Logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Här hittar personal inom vård och omsorg relevant vårdrelaterad information, regionala riktlinjer, rutiner och styrande dokument.
Region Örebro läns webbplats för dig som arbetar med regional utveckling i Örebro län.
Ring vår växel 019 - 602 10 00
019 - 602 10 00
Inkommande e-post till regionen@regionorebrolan.se tas emot av registrator vid det centrala diariet.
Därför kan vi inte svara på frågor om:
Vi kan inte garantera säkerheten för e-post, skicka därför aldrig konfidentiella uppgifter via e-post utan använd istället tjänsten 1177 Vårdguidens e-tjänster där du kan nå vården.
Information som sänds med e-post hanteras enligt samma offentlighets- och sekretessregler som för post via brev. Det betyder att de handlingar som kommer in är allmänna och diarieförs enligt gällande regler och bevaras för framtiden.
regionen@regionorebrolan.se
Region Örebro länBox 1613701 16 Örebro
Eklundavägen 1702 17 Örebro
access_time Publicerad: 2022-03-28 20:45
Under de senaste fem åren har Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder, Camtö, skrivit 50 rapporter. ”Vi var väldigt snabba med kartläggningar kring både malariamedicin och risken för trombos vid covid-19”, säger Louise Olsson, enhetschef för Camtö.
Övre raden från vänster: Petros Nousios, Lars Breimer och Georg Lohse. Nedre raden från vänster: Alexandra Snellman, Louise Olsson och Mei Li.
Camtö får in frågeställningar från medarbetare inom hälso- och sjukvården som de sedan sammanställer vetenskapligt. De är en HTA-enhet, health technology assessment, vilket kan översättas med utvärdering av vårdens metoder. Det finns i dagsläget fem liknande regionala enheter i landet.
– Vi följer statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU:s metodbok. Allt ska vara sakligt och transparent och utan jäv, det är viktigt. De frågor vi får in behöver ofta struktureras eller avgränsas, vilket vi gör först. Sen hjälper medicinska biblioteket oss att söka efter studier i åtminstone ett par databaser, vi väljer ut, granskar, analyserar, sammanställer och rapporterar. De flesta moment görs av två personer, säger Louise Olsson.
Frågorna som kommer in till enheten är väldigt varierande. Vilka frågor de sedan väljer att arbeta vidare med följer en fastlagd prioriteringsordning.
– De frågorna kring eventuella stora hälsovinster eller negativa effekter, stor hälsoekonomisk påverkan eller av principiell natur går först. En del frågor passar inte för HTA-metodik och ibland kunde frågeställaren kommit lite längre på egen hand genom att först kontakta medicinska biblioteket och läsa på, berättar hon.
På enheten är totalt åtta personer verksamma, de flesta på deltid. En av dem är Katarína Sztaniszláv som utöver uppdraget på Camtö arbetar som specialistläkare inom kardiologi på hjärt-lung-fysiologiska kliniken.
– Det är ett intressant arbete att få skriva rapporter. Man lär sig mycket om olika ämnen eftersom det inte alltid hör till ens specialitet. Ibland kan en mycket lätt fråga ställa ytterligare frågor och det känns senare att det inte är så lätt att svara på den frågan egentligen. Man behöver tänka och fundera mycket. Diskussion med kollegorna är alltid mycket givande, säger Katarína Sztaniszláv.
Just nu arbetar hon med en rapport som kartlägger behandlingen av patienter med icke-småcellig lungcancer som behandlas med immunterapi på lungkliniken.
– Syftet med denna studie är att utvärdera biverkningar och effekt av dessa läkemedel. Jag har tidigare skrivit en rapport som handlade om temperaturreglerat laminärt luftflöde för behandling av patienter med astma. En annan rapport var om hur NT-proBNP värde, NT-proBNP är en markör som om förhöjt över en viss gräns kan indikera hjärtsvikt, skiljer sig mellan olika tillverkare, säger hon.
Tanken med att ta fram en rapport är att frågeställaren ska få en noggrann genomgång av det vetenskapliga underlaget.
– Genom att frågeställaren får det vetenskapliga underlaget framtagen och presenterat för sig ökar deras möjlighet att fatta ett mer initierat beslut. Vi har inga befogenheter att fatta några beslut utan nyttan för hälso- och sjukvården förverkligas först när beslutsfattare på alla de nivåer har fått en klar bild av det vetenskapliga underlaget genom våra sammanställningar och tar hänsyn till det i sina beslut, förklarar Louise Olsson.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Tack för din återkoppling!
Du kan också skicka in förslag till oss på hur sidan kan förbättras här.
Senast uppdaterad: den 30 mars 2022