Du är på Region Örebro läns webbplats.
Läs om hälsa och sjukdomar och var du kan hitta vård. Logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Här hittar personal inom vård och omsorg relevant vårdrelaterad information, regionala riktlinjer, rutiner och styrande dokument.
Region Örebro läns webbplats för dig som arbetar med regional utveckling i Örebro län.
Ring vår växel 019 - 602 10 00
019 - 602 10 00
Inkommande e-post till regionen@regionorebrolan.se tas emot av registrator vid det centrala diariet.
Därför kan vi inte svara på frågor om:
Vi kan inte garantera säkerheten för e-post, skicka därför aldrig konfidentiella uppgifter via e-post utan använd istället tjänsten 1177 Vårdguidens e-tjänster där du kan nå vården.
Information som sänds med e-post hanteras enligt samma offentlighets- och sekretessregler som för post via brev. Det betyder att de handlingar som kommer in är allmänna och diarieförs enligt gällande regler och bevaras för framtiden.
regionen@regionorebrolan.se
Region Örebro länBox 1613701 16 Örebro
Eklundavägen 1702 17 Örebro
access_time Publicerad: 2022-04-11 10:57
Forskning inom Region Örebro län visar hur viktigt det är att hjälpa ungdomar som mår dåligt. Forskaren Anna Philipson har hälsoekonomiskt räknat på effekterna av att sätta in insatser och studerat vad depression i tonåren kan få för ekonomiska konsekvenser. ”Mina resultat visar att långvarig depression i tonåren är associerat med 15-24 procent lägre inkomst som vuxen”, säger hon.
Forskaren Anna Philipson.
Anna Philipson har i sina studier även genomfört två olika hälsoekonomiska utvärderingar på insatser riktade till flickor med emotionella besvär samt smärta.
– Emotionella problem och smärtsymtom hos barn och unga är nära sammankopplade. Emotionella problem kan leda till olika smärtsymtom, som huvudvärk och magsmärta, och smärtsymtom kan leda till emotionella besvär, säger Anna Philipson, hälsoekonom på Universitetssjukvårdens forskningscentrum och tidigare doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet.
Forskningen har utgått från tre olika forskningsstudier som hon har tittat på ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Studierna är en depressionsstudie vid namn Uppsala Longitudinal Adolescent Depression Study, Dansprojektet och Just in TIME. Depressionsstudien startade i Uppsala på 1990-talet och samtliga elever som gick första året på gymnasiet fick svara på frågor om sin psykiska hälsa.
– De som var deprimerade i tonåren följdes upp för att se hur deras inkomst var i 40-årsåldern. En viktig aspekt som framträtt är vikten av att differentiera graden av depression för att studera olika utfall. I vårt fall var det långvarig depression i tonåren som visade sig påverka förvärvsinkomsten medan vi inte kunde så några effekter av lättare depressioner, säger hon.
Dansprojektet riktade sig till flickor som hade återkommande emotionella eller psykosomatiska besvär i form av exempelvis trötthet, nedstämdhet eller oro. De fick delta i kravlös dans två gånger i veckan. I projektet Just in TIME fick flickor med återkommande magsmärta och IBS delta i dans och yoga.
– Båda studierna visade sig vara kostnadseffektiva utifrån givna tröskelvärden och i projektet Just in TIME visade resultaten även att flickorna sänkte sin magsmärta, säger hon.
Tanken med de hälsoekonomiska analyserna är att de ska utgöra beslutsunderlag för beslutsfattare.
– Min förhoppning är att resultaten som jag kunnat visa ska kunna användas som underlag och motiv till såväl förebyggande som tidigt behandlande insatser för barn och ungas psykiska hälsa. De två olika projekten av insatser i form av dans och yoga som studerats kan utgöra effektiva exempel på sådana, avslutar Anna Philipson.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Tack för ditt inskick
Vill du skicka lite återkoppling kring vad vi kan göra bättre så kan du göra det här.
Senast uppdaterad: den 11 april 2022