Hjalmar Johansson, Anna Högild och Maria Kindevåg jobbar som kuratorer på Maria ungdom Örebro.
På Maria ungdom Örebro kan den som är mellan 13–25 år och har problem med alkohol eller droger få hjälp och stöd.
– Drogmissbruk bland ungdomar är inte en klassfråga, utan ett utbrett samhällsproblem. Det spelar ingen roll om du är uppvuxen i en stor villa eller en liten lägenhet, alla kan hamna där, säger Hjalmar Johansson, kurator på Maria ungdom Örebro.
Han och hans kuratorskollegor Anna Högild och Maria Kindevåg träffar dagligen unga som hamnat i drogmissbruk.
– Det är inget att skämmas för. Ungdomar gör misstag och måste öva på att göra rätt. Det hoppfulla är att det går att lösa om man söker hjälp i tid, säger Anna Högild.
Finns det några varningssignaler man ska se upp för om man misstänker att ens barn använder droger?
– Varningssignalerna är ganska diffusa. Vi brukar säga att man ska hålla utkik efter beteende- och personlighetsförändringar, säger Hjalmar Johansson.
– Det är vanligt att man ser en förändring i skolan. Eleven börjar komma för sent, skolkar eller får ett annat beteende som lärare och klasskamrater noterar, säger Anna Högild.
– Det måste inte vara droger som gör att en ungdom förändras, men föräldrar ska gå på sin intuition, säger Maria Kindevåg.
– Prata med ditt barn och ställ frågor. Förekommer det droger, känner du någon som håller på med droger, hur skulle du känna om en kompis testade droger? Tiderna förändras och idag är det inget konstigt att en välfungerande ungdom har någon i sitt nätverk som har testat droger, konstaterar Anna Högild och tillägger:
– Men börjar ditt barn plötsligt ha tändare på sig, eller du hittar saker som du inte sett tidigare, som snusdosor med grejer i, folie eller grinders* är det en varningssignal. Här vill jag tipsa om att läsa föräldraskolan som Polisen har på sin hemsida. Där finns det jättetydlig information om hur olika droger ser ut och luktar och vad du som förälder ska hålla utkik efter, berättar Anna Högild.
Det är också bra att sätta sig in i vilka ord ungdomar använder när det pratar om droger.
– Jag har haft unga här som berättat att de pratat helt öppet inför sin lärare om att de ska röka på, men att läraren inte har förstått eftersom de använder andra ord för det, säger Maria Kindevåg.
Ett tips om du misstänker att ditt barn använder droger är att kolla vart månadspengen går.
– Även unga använder swish. Är ditt barn under 18 år kan du gå in och kolla hur swishandet ser ut. Oavsett vilket beroende vi pratar om så kostar det pengar. Får ditt barn ett förändrat sätt att använda pengar är det en varningsklocka, säger Hjalmar Johansson.
– Det har ringt föräldrar till oss som hittat ballonger hemma. Det kan vara ett tecken på att man håller på med lustgas. Nu är ju lustgas lagligt, men skadligt. Men vi vet att där man kan köpa lustgas kan man också få tag på andra saker. Så en så oskyldig sak som ballonger på rummet, i kläder eller väskor är en varningssignal, säger Anna Högild.
En annan varningssignal kan vara om din ungdom helt plötsligt får en massa post.
– Föräldrar har hört av sig till oss och berättat att de anat oråd, öppnat posten och hittat tabletter, berättar Maria Kindevåg.
Yngre fixar oftast drogerna från en kontaktperson. Äldre ungdomar handlar även på nätet.
– Vi märker att fler debuterar med cannabis än med alkohol och tobak, säger Anna Högild.
Många unga ser inte cannabis som en drog.
– Frågar du: Tar du droger? så kan du få nej till svar. Om du istället frågar: Har du rökt cannabis? så kan du få ja till svar, säger Hjalmar Johansson.
Ungdomar har generellt svårt att tänka på konsekvenser på lite längre sikt.
– Att samtala med sina barn om droger är därför väldigt, väldigt viktigt. Det är ett stort problem att vuxenvärlden inte vågar gå in i diskussionen. Ungdomar är nyfikna. Pratar man inte om droger och berättar om alla nackdelarna får de all sin kunskap om droger från drogliberala, säger Hjalmar Johansson.
– Vi får också signaler om att många redan i årskurs sex får erbjudanden om att köpa vejp (e-cigaretter) på Snapchat. Vejp är inte narkotika, men försäljningen görs på ett sätt som påminner om ett kriminellt nätverk. Köper du vejp av mig så kan du få ett större parti och sälja vidare. Det är ett ganska märkligt beteende att etablera i årskurs sex. Vi börjar se liknande beteende som sker i en droghandel. Vejp och lustgas är gråzoner som också tenderar att man vill testa något annat. Så har du en ungdom som håller på med det bör du som förälder känna oro, säger Anna Högild.
Har ni några råd till föräldrar som oroar sig för att deras barn använder droger?
– Prata med dina barn och tveka inte att kontakta oss på Maria ungdom Örebro om du känner oro. Vi har en rådgivningstelefon som man kan ringa till. Dit kan du ringa anonymt och ställa frågor och få stöd och tips. Ni kan även komma hit eller boka tid via 1177.se, säger Hjalmar Johansson.
– Vi erbjuder även anonyma samtal då man bara kommer hit och vi berättar vad vi kan hjälpa till med. Det är ett mjukt sätt att få en relation till oss och känna att det är okej att prata om de här sakerna och bli lyssnad på, säger Anna Högild.
Magnus Sjödén, polisinspektör.
Tillgången på narkotika ute i samhället är stor, enligt polisen.
– Det finns väldigt mycket narkotika i omlopp, säger Magnus Sjödén, polisinspektör vid polisregion Bergslagen.
Det är inte bara så kallade nätdroger som säljs via nätet. I dag säljs alla typer av narkotika på nätet.
– För ungdomar är det lätt att få tag i. Precis som med kläder och elektronik så kan du köpa allt på nätet i drogväg, säger Magnus Sjödén.
Förutom narkotika i form av exempelvis cannabis, amfetamin och kokain finns det också så kallade ickeklassade preparat som kan vara mycket farliga.
– Tidigare när man har pratat om nätdroger har man pratat mycket om de här preparaten som ännu inte är klassade. När man tar fram ett preparat eller ändrar någon kemisk formel i ett klassat preparat så får man fram ett nytt preparat som har narkotiska effekter och det kan vara jättefarligt, säger Magnus Sjödén och fortsätter:
– Många drar ibland likhetstecken mellan att det här inte är klassat och då är det inte farligt. Problemet är att man inte har hunnit få det utrett och klassat som narkotika.
Ickeklassade preparat kan också vara en inkörsport till tyngre droger.
– Någonstans bryter man gränserna om man har testat något. Då är det lättare att testa något nytt.
Hur vanligt är det?
– Sett till åldersgrupp är 18–25 år vanligt förekommande i polisiära narkotikautredningar. Bruk och annan hantering av narkotika förekommer också i lägre åldrar och tyvärr även i gruppen mellan 10 och 15 år. Sedan tror jag att mörkertalet är ganska stort.
Magnus Sjödén återkommer till att tillgången på narkotika är stor ute i samhället.
– Vi vet att det finns väldigt mycket narkotika ute på gatan och väldigt många är nyfikna och benägna att prova. Det är väldigt oroande, säger han.
* En så kallad grinder används för att finfördela cannabis innan man rullar en joint.
Text: Victoria Rydergård och Oskar Schriever-Abeln
Foto: Victoria Rydergård och Gettyimages
Maria ungdom, Örebro
Du som är mellan 13 och 25 år och har problem med alkohol eller droger kan få
hjälp och stöd av Maria ungdom Örebro. Stöd erbjuds även till närstående samt till dig som känner oro för en ung människa i din omgivning. Du kan ringa anonymt och ställa frågor.
Maria ungdom drivs tillsammans av Örebro kommun och Region Örebro län.
Besöksadress är Universitetssjukhuset Örebro, Entré-E.
Telefonnumret till rådgivningstelefonen är 019-602 97 40.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 12 maj 2023