Forskarna får möjlighet att utveckla sin idé
Publicerad: 2023-02-23 19:52
Tre forskare inom hälso- och sjukvården kommer under året att delta i Örebro universitets program Social Impact Lab, SoIL. ”Att bli uttagen till SoIL känns spännande och samtidigt i viss mån även som en utmaning då det är en ny arena", berättar deltagaren Susann Arnell.
Från vänster forskarna Susann Arnell, Erik Höglund och Lisa Rådman. Foto: Elin Abelson och sista bilden foto: Alexander von Sydow.
Susann Arnell, fysioterapeut inom barn- och ungdomshabiliteringen, förväntar sig att få lära sig mer om hur man kan utveckla sina idéer och att få kunskap samt stöd för att kunna driva arbetet från idé till något som kan användas i praktiken.
– Jag ser även fram emot att få träffa och inspireras av de övriga deltagarna som är och har varit med på samma SoIL-resa. SoIL erbjuder möjligheter att lära nytt och utvecklas, vidga sina perspektiv och få ett utökat nätverk. Därtill är jag mycket tacksam för att jag har fått denna möjlighet som även innebär tid att kunna vidareutveckla mina idéer, säger hon.
Tio till hundratals miljoner kan sparas
Erik Höglund, ambulanssjuksköterska inom verksamhetsområde ambulanssjukvård, har blivit uttagen för att utveckla sina två konceptidéer.
– Det handlar om utbildning i vårdnivåbedömningar och beslutsstöd som med hjälp av maskininlärningsalgoritmer, AI, kan hjälpa ambulanspersonalen att bedöma lämplig vårdnivå för varje enskild patient. Vi pratar 100 000-tals bedömningar varje år. Bedömningar som skulle kunna bli mer patientsäkra. Utöver den uppenbara patientnyttan så skulle det kunna innebära tio till hundratals miljoner i kostnadsbesparingar, säger han.
Erik Höglund hoppas också få nya kontakter för framtiden och sedan förväntar han sig personlig utveckling genom nya insikter och kunskap.
Fler anmälningar behöver göras efter elolyckor
Den sista deltagaren Lisa Rådman vill få ut mer kunskap om elolyckor till elbranschen och medarbetare inom hälso- och sjukvården. En fördel hon ser med att delta i en grupp är att på ett strukturerat sätt arbeta med sitt projekt och att få möjlighet att göra något praktiskt av sin forskning.
– Det är en fantastisk möjlighet att få utveckla en idé tillsammans med ett mycket kompetent lärarteam och en bred samt spännande kompetens i gruppen. Det blir en möjlighet att sprida min forskning på ett sätt som gör det möjligt att nå ut till fler grupper och utanför forskarsamhället, avslutar Lisa Rådman, fysioterapeut inom verksamhetsområde fysioterapi vid Universitetssjukhuset Örebro.
Vad vill forskarna utveckla?
Susann Arnell, fysioterapeut inom barn- och ungdomshabiliteringen
Jag ser mest fram emot att våga ta steget för att vidareutveckla och förfina en metod för att kartlägga och identifiera villkor för deltagande i fysisk aktivitet bland ungdomar med autism. Denna metod kan ses som ett stöd eller ett samtalsunderlag att användas i samtal med ungdomar för att identifiera individspecifika behov som de upplever i olika fysiska aktivitetssammanhang.
Erik Höglund, ambulanssjuksköterska inom verksamhetsområde ambulanssjukvård
Det första som jag vill undersöka och utveckla är om en formell hänvisningsutbildning för ambulanssjukvården behövs, hur den skulle kunna utformas, vad den skulle kunna innehålla, av vem den skulle tillhandahållas och hur den skulle kunna förvaltas samt utvecklas över tid.
Jag ska också undersöka om ett maskininlärningssystem för prediktionsbedömningar, avseende lämplig vårdnivå, är någonting som behövs, går att utveckla, implementera och förvalta över tid. Möjligheten att sprida både utbildningen och prediktionsmodellerna till andra verksamheter är stor. Med lite anpassning så skulle både utbildningen och prediktionsalgoritmen kunna användas av bland andra 1177, primärvården, akutmottagningar och larmcentraler. Vi pratar 100 000-tals bedömningar varje år. Bedömningar som skulle kunna bli mer patientsäkra. Utöver den uppenbara patientnyttan så skulle det kunna innebära tio till hundratals miljoner i kostnadsbesparingar. Akuta sjukvårdsresurser skulle också kunna frigöras för patienter med akuta sjukvårdsbehov.
Lisa Rådman, fysioterapeut inom verksamhetsområde fysioterapi vid Universitetssjukhuset Örebro
Nervskador efter en elolycka är ett relativt vanligt arbetsmiljöproblem. Trots det så finns det en kultur i elbranschen att inte anmäla sina olyckor och även att inte söka sjukvård efter sin olycka fast man kan ha symtom flera år efter olyckan i form av smärta och nedsatt känsel. Inom hälso- och sjukvården brister kunskapen om hur man ska ta hand om dessa patienter, även inom de specialiteter där de få patienter som söker uppföljning kommer till. Här vill jag bidra med utbildning och kunskap till dessa två grupper - elbranschen och hälso- och sjukvården, för att fler ska söka vård och för att utbilda kring undersökningsmetoder och diagnostisering för personer som har kvarstående symtom efter en strömgenomgång.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 24 februari 2023