Gastrosektionen fyller 50 år, firar en halvsekellång resa för friskare magar

Redan från starten har Gastrosektionen haft ett tydligt forskningsfokus på inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, men också mikroskopisk kolit, leversjukdomar och magsårsbakterien Helicobacter pylori. Under de senaste åren har forskningen breddats ytterligare till att omfatta funktionella tarmsjukdomar som IBS och nutritionens samspel mellan tarm och hjärna.

– Ett av de mest banbrytande forskningsprojekten genom åren är professor emeritus Gunnar Järnerots kliniska prövning av infliximab som så kallad rescue-behandling vid akut svår ulcerös kolit. Resultaten förändrade det globala omhändertagandet av dessa patienter. Järnerot var även handledare till den första i sitt slag tvillingstudien vid IBD, som visade på arvets betydelse för Crohns sjukdom – ett startskott för den genetiska forskningen inom området, berättar Anna Wickbom, sektionschef för Mag- tarm- och leversektionen inom Verksamhetsområde medicin.

Mot en mer träffsäker och individanpassad behandling

Forskningen kring IBD har sedan dess fortsatt att utvecklas starkt, inte minst genom professor Jonas Halfvarsons arbete. Under hans ledning har forskningen tagit stora steg in i den molekylära eran genom translationella projekt med fokus på biomarkörer – proteiner, fettmolekyler och bakterier – som kan förutsäga sjukdomsförlopp och behandlingssvar. Hans forskargrupp är i dag en ledande aktör i tre stora EU-finansierade projekt och har en stark roll i internationella nätverk. Gruppen arbetar också med nationell registerforskning och har varit drivande i utvecklingen av precisionsmedicin inom IBD.

Forskning som kopplar samman kroppens system

Även andra forskargrupper vid USÖ har gjort viktiga avtryck. Nutrition-Gut-Brain Interaction Research Centre under ledning av professor Robert Brummer har lyft fram sambandet mellan kost, tarm och hjärna i sjukdomar som IBS, depression och Parkinson. Michiel van Nieuwenhovens grupp bidrar med avancerad forskning inom endoskopi, IBS och fetma, medan Nils Nyhlins team fokuserar på leversjukdomar och koloskopi, med direkt tillämpning i vården.

– Forskningen har inte bara lett till vetenskapliga genombrott – den har också gett Universitetssjukhuset Örebro en stark position i både nationella och internationella samarbeten. Genom externa forskningsmedel har verksamheten kunnat växa, attrahera talanger och stärka patientvården, avslutar Anna Wickbom.