I 20 år har palliativa enheten i Karlskoga stöttat i livets slutskede

”Det här är verkligen meningsfullt arbete! Många förväntar sig att den sista tiden ska bli så jobbig, men vi kan ge en bättre sista tid” säger Maria Wedin, en av tre läkare i teamet som också består av fem sjuksköterskor och enhetschef.  

Ulrika och Mats var med från början

Ulrika Eriksson, sjuksköterska, och Mats Breiwald, läkare, var med när det började. De minns den första patienten som åkte in och ut till lasarettet med sina plågor och besvär. När han kom under palliativ vård kunde han i stället vara hemma och få ett värdigt slut.  

”Då har man underlättat och det är det som gör att man arbetar med det här fortfarande” konstaterar Mats och Ulrika instämmer.  

Redan 2003, på initiativ av Lena Adolfsson som sedermera blev områdeschef, inleddes arbetet med att styra upp den palliativa vården i Västra länsdelen genom kunskapsspridning och utbildning i palliativ vård på sjukhuset, i primärvården och kommunerna. Men det som lärdes ut rann litegrann ut i sanden, så 2006 bildades ett palliativt konsultteam på försök i två år med Mats och tre sköterskor.  

”Vi var väldigt hands-on, på plats med patienten och framför allt skötte vi uppföljningarna av de insatser som sattes in” berättar Mats. 

Redan då åkte de hem till de palliativa patienterna. Andra mötte de på kommunala boenden eller inne på sjukhuset. Så fungerar det fortfarande. Enheten har inga egna vårdplatser, utan de så kallade vip-platserna finns på medicin- och kirurgavdelningen. Där kan palliativa patienter läggas in direkt vid behov. 

Förändrad syn på palliativ vård

Efter försöksåren blev verksamheten permanent och de konstaterar att under de 20 åren har synen på palliativ vård förändrats. Numera finns vårdprogram och nationella konferenser. Det forskas mer inom området och utvecklade behandlingar gör att även de med obotliga sjukdomar kan leva flera år längre.  

Även smärtlindringen har utvecklats. Det är deras insatser här som gör den stora skillnaden. Och den trygghet som förmedlas. Hos palliativa enheten är verkligen patienten i fokus. 

”När en person remitteras till oss har hen ofta fått höra, ”nu finns inget ytterligare att göra”. Då känns det otroligt positivt att vi kan erbjuda många alternativ för förbättrat mående med ökad livskvalité som följd” säger Ulrika. 

”Fler överlever längre tack vare bättre behandlingar, och vi kan hjälpa dem att må bättre den sista tiden, det känns fint” konstaterar Jennie Dahlberg Karlsson, sjuksköterska. 

”Här kan man ta sig tid och vara närvarande. Finnas här och nu med patienten. Det är patientens villkor i centrum, så som all vård borde fungera” säger Cecilia Mörk, också sjuksköterska och nyast in i teamet.   

”Att kunna hjälpa att ge tillbaka livsgnistan så att den sista tiden inte bara blir en pina, det känns värdefullt” instämmer Åsa Sporre Dufva, sjuksköterska.  

Uppskattat närståendestöd

God samverkan sker med primärvård, hemtjänst och hemsjukvården i Västra länsdelen väster och teamet finns redo dagtid alla vardagar för patienter och anhöriga. Sedan pandemin kan uppföljningar ske även helgdagar.  

I snitt handlar det om 55-65 patienter som kontinuerligt är under palliativ vård berättar Lisa Hollsten som är enhetschef. Kurator och dietist finns också knutna till enheten, och andra professioner kan kopplas in vid behov. 

Att insatserna skräddarsys så långt det är möjligt uppskattas. Och även om det är den sjuke som är i fokus är också närståendestöd en del av jobbet berättar Ulrika Ekstav, läkare. Det stödet fortgår även efter den sjukes bortgång. 

”Att vi följer upp den sista tiden med anhöriga efter att patienten avlidit är väldigt uppskattat” säger Linda Jansson, sjuksköterska.