Nytt kunskapsunderlag sätter ljuset på patienters tillgång till cancerläkemedel

Kunskapsunderlaget lanseras i ljuset av den uppdaterade nationella cancerstrategin. I årets analys ingår cancerläkemedel som godkänts under perioden 2017–2023. Av dessa har 80 procent använts i svensk hälso- och sjukvård och kommit patienter till godo. Av de läkemedel som inte har använts består hälften av substanser som redan är etablerade inom cancervården, vilket därmed innebär att patienter redan har tillgång till likvärdig läkemedelsbehandling.

– Kunskapsunderlaget visar att läkemedelssystemet lyckas väldigt väl med att tillgängliggöra nya, relevanta cancerläkemedel till patienterna. Läkemedel är en viktig del av den svenska cancervården, samtidigt som ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet skapas i hela vårdkedjan – vilket också bekräftas i den uppdaterade nationella cancerstrategin, säger Maria Palmetun-Ekbäck, chef på läkemedelscentrum i Region Örebro län.

Analysen visar att läkemedlens väg till patienterna ser olika ut. Nationella införandeprocesser hanterar i huvudsak de nya ”innovativa” läkemedlen och innefattar hälsoekonomiska bedömningar och i många fall även prisförhandlingar mellan regionerna och företagen. Det finns också utrymme för förenklade förfaranden för väletablerade läkemedel eller läkemedel med välkända verkningsprinciper. En stor andel läkemedel införs genom regional hantering, inte minst generika, det vill säga kemiskt identiska kopior av originalläkemedel, och biosimilarer, som ska efterlikna biologiska läkemedel.

– Inom cancerområdet är det särskilt tydligt att patienters individuella behov och preferenser kommer att variera även om de generella sjukdoms- och vårdförloppen i princip är desamma. Det mest centrala är inte att alla patienter får samma läkemedel eller att alla läkemedel introduceras nationellt. Ett förutsägbart men samtidigt flexibelt system är avgörande för att vi ska kunna erbjuda rätt behandling till rätt patienter, till en rimlig kostnad, säger Kenneth Villman, överläkare och onkolog samt ordförande i regionernas nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel.

Vissa läkemedel införs skyndsamt medan processen kan ta längre tid för andra. Tiden det tar beror på många olika faktorer och kunskapsunderlaget visar att variationen är stor mellan olika läkemedel.

– I vissa fall behöver det få ta tid, även av patientsäkerhetsskäl. Vissa läkemedel kräver även förnyade bedömningar eller förhandlingar, till exempel om evidensen för läkemedlets nytta är för begränsad vid tidpunkt för godkännande eller om företagens prisförväntningar är för höga. Resurserna är och förblir begränsade och allting har en alternativkostnad. Detta bör vi bära med oss för att minimera risken för undanträngningar av annan vård. Läkemedelssystemets legitimitet och hållbarhet bygger på att vi säkerställer att kostnaderna står i rimlig proportion till nyttan för patienterna, säger Jörn Schneede, chef på läkemedelscentrum i Region Västerbotten.

Det råder stor enighet om att läkemedelssystemet behöver reformeras och det pågår redan idag ett arbete för att utveckla systemets olika delar, i takt med att omvärlden förändras. På europeisk nivå är en ny läkemedelslagstiftning på gång och utvecklingen av den internationella handelspolitiken förväntas påverka den globala läkemedelsmarknaden och produktion, prissättning och distribution av läkemedel på olika marknader. Detta påverkar såklart även Sverige.

– För att hälso- och sjukvården även i fortsättningen ska ha tillgång till effektiva, säkra och kostnadseffektiva läkemedel är det viktigt att läkemedelssystemets styrkor bevaras samtidigt som eventuella reformer sker utifrån ett bredare helhetsperspektiv. Här behöver staten, regionerna och företagen skapa samsyn om verkliga brister och behov och jobba tillsammans för långsiktigt hållbara lösningar, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

Hon får medhåll från Martin Gunnarsson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län.

- Ett långsiktigt hållbart läkemedelssystem, och i förlängningen hälso- och sjukvårdssystem, gynnar inte bara patienter och invånare. Det är också en förutsättning för fortsatt utveckling, tillväxt och konkurrenskraft i Sverige och i life science-sektorn, säger han.