Örebroforskare kartlägger vägarna till Parkinsons sjukdom
Publicerad: 2026-04-10 17:52
Världsparkinsondagen firas den 11 april. På Universitetssjukhuset Örebro pågår det forskning om Parkinsons sjukdom. Under många år har Scott Montgomerys forskning handlat om att ta reda på om allvarliga infektioner och andra exponeringar före 30 års ålder kan öka risken för Parkinsons sjukdom senare.
Scott Montgomery, enhetschef på Klinisk epidemiologi och biostatistik. Foto: Elin Abelson, Region Örebro län.
– Vi har även tittat på om olika typer av exponering leder till olika symtombilder. Det är särskilt glädjande att vi i den här studien för första gången har kunnat inkludera data från primärvården, säger Scott Montgomery, enhetschef på Klinisk epidemiologi och biostatistik vid Universitetssjukhuset Örebro och professor i klinisk epidemiologi vid Örebro universitet.
Studien omfattar 17 348 personer med Parkinsons sjukdom och de följs över tid. Precis som i hans tidigare forskning visar resultaten att infektioner i mag-tarmkanalen och luftvägarna före 30 års ålder är kopplade till en ökad risk att insjukna efter 50 års ålder.
– Resultaten pekar på att det finns en särskilt känslig period före 30 års ålder. Däremot tycks hjärnskakning i unga år inte ha samma koppling till sjukdomen, vilket tyder på att olika biologiska vägar och perioder av känslighet för infektionerna jämfört med hjärnskakning, förklarar han.
Nya ledtrådar om hur Parkinsons sjukdom utvecklas över tid
Vissa orsaker till Parkinsons sjukdom kan förekomma många år innan sjukdomen har diagnostiserats. Olika typer av exponering kan kombineras under åldrar när människor är mer mottagliga för utvecklingen av Parkinsons sjukdom.
– Det här projektet kommer att identifiera exponeringsmönster före 30 års ålder för att hitta vem som är mer benägen att ha Parkinsons sjukdom efter 50 års ålder.
Hypotesen är att det finns minst två olika sjukdomsvägar som orsakar sjukdomen. En som startar i tarmen och sprider sig till hjärnan via nervsystemet, och en annan som börjar i nässlemhinnan.
– Genom att kartlägga exponeringsmönster tidigt i livet hoppas vi kunna identifiera vilka individer som löper störst risk att utveckla sjukdomen senare. En central del av forskningen är att förstå hur olika exponeringsmönster kan leda till olika symtomkombinationer.
En möjlig förklaring som studeras är att allvarliga infektioner kan orsaka immunologiska förändringar i tarmen som sprids till hjärnan och skadar dopaminproducerande nervceller i substantia nigra. Brist på dopamin leder till de typiska symtomen vid Parkinsons sjukdom, såsom skakningar, stelhet och nedsatt rörelseförmåga.
– Det kan ta lång tid att få forskningsresultat. Så efter en lång väntan är det tillfredsställande när resultaten hjälper till att förstå en sjukdomsprocess och resultaten kan i framtiden bana väg för mer individanpassade behandlingar och tidigare diagnos, säger Scott Montgomery.
Faktaruta
- Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar rörelseförmåga, balans och finmotorik.
- Omkring 2 000 personer får diagnosen varje år i Sverige och det är fler män än kvinnor som drabbas.
- Forskningen har fått anslag från Parkinsonfonden på 200 000 kronor och 120 000 kronor från Lilly & Bengt Söderdals stiftelse för att studera hur exponeringar i tidig vuxen ålder påverkar risken att få Parkinsons sjukdom och om olika typer av exponering resulterar i olika symtom.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 10 april 2026