Personliga data det nya guldet
Publicerad: 2022-07-14 17:54
Vi producerar mer data än någon tidigare generation. Mobilen och andra enheter är ständigt uppkopplade och samlar information, till exempel hälsodata som bidragit till att covidvaccinen kunnat tas fram på rekordtid. Framtidsforskaren Anders Ekholm, Institutet för framtidsstudier, menar att sortering är viktigt för att inte drunkna i all data.
Fredagsakademin i juni handlade om personliga data och den guldgruva det kan vara. Gäst var Anders Ekholm, senior rådgivare vid Institutet för Framtidsstudier.
Sverige har en lång historia av data och började arkivera uppgifter om medborgarna i mitten av 1700-talet. Sedan 1960-talet har vi fört hälsoregister. Både standardavvikelser och regressionsanalyser har utvecklats inom ramen för sjukvården.
– Trots att offentlig sektor är bra på att samla in data är datamognaden låg. Det är paradoxalt när svenska konsumenter ligger i världstoppen, säger Anders Ekholm.
Trappa för datamognad
Ekholm talar om tre steg i trappan för datamognad där organisationer måste göra det tråkiga arbetet att göra ettor och nollar av allting (digitisering) innan de kan använda digitalisering för att skapa tjänster. Det tredje steget är när utvecklingsarbetet baseras på experiment och analyser av stora datamängder.
Digitisering
Digitisering handlar om att göra analoga processer, objekt och tjänster digitala. Det kan handla om att göra analog information (t.ex. ett pappersdokument) digital. Detta är ett grannlaga men nödvändigt arbete för att komma vidare. Även om digitisering kan vara dyrt och tidsödande är det en process som kan bedrivas inom ramen för hur en verksamhet är strukturerad.
Digitalisering
Digitalisering handlar om att utforma eller omskapa en verksamhet utifrån den digitala teknologins möjligheter. Att digitalisera en verksamhet är en verklig utmaning, eftersom det kräver både stor kunskap om digitaliseringens möjligheter, och om verksamhetens kärnuppgifter. Det innebär att det behövs en dialog och ett effektivt samarbete mellan experter inom verksamheterna (t.ex. lärare) och experter inom digitalisering, ett samarbete på jämlika villkor och med ett gemensamt och välformulerat mål.
Datadrivet utvecklingsarbete
Datadrivet utvecklingsarbete handlar om att ständigt förbättra och effektivisera verksamheten baserat på experiment och analyser av stora datamängder. Här blir så kallade pragmatiska prov en viktig arbetsuppgift.
Sortera för att effektivisera
Ekholm hävdar att det offentliga lägger mycket resurser på sådant som inte ger bättre kliniska resultat. Enkla saker borde kunna ” industrialiseras” så att resurserna kan läggas på komplexa frågor. Men vad är då enkelt och komplext? Och kan vi förutsäga framtiden?
- Nja, vi kan inte exakt prognosticera framtiden, men vi kan ändå säga något meningsfullt om den om vi förstår de underliggande drivkrafterna. Genom data kan vi få veta mer och dessutom i realtid. Förändringar i hälsa kan helt enkelt hittas tidigare, säger Ekholm.
I Dave Snowdens modell delas frågor in i fyra kategorier:
1. Enkla
Gör vi enligt rutinen blir det i allmänhet bra. Ekholm ger exempel benbrott där vården ska lägga till rätta, gipsa och så vidare. Det finns massor av ”best pratice” att lära av. Benbrott, söka bygglov eller andra tillstånd menar Ekholm att det offentliga borde kunna automatisera eller industrialisera för att flödena ska bli snabba och effektiva.
2. Komplicerade system
Funkar som labyrinter där man får söka sig fram och kanske riva några väggar för att hitta ut. Ekholm exemplifierar med en patient som har ont i ryggen. Det kan vara ett fysiskt problem med diskarna i ryggen, men det kan också vara psykosomatiskt och ha sin grund i stress.
3. Komplexa system
Här växer resultatet fram i samspel mellan agenter i spelet. Familjer med två barn upptäcker ofta att det inte är en garanti att lyckas med samma modell. Barn nummer två är en annan person, med en annan omgivande kontext än nummer ett. Ett annat exempel på komplexitet är äldre som äter många olika läkemedel. Hur påverkar läkemedlen varandras effekt och hur mycket styrs av personens livssituation? För komplexa system finns ingen ”bästa metod” eller praxis, vi får istället söka oss fram och data ger oss möjlighet att hantera komplexiteten. Var agil tillsammans med patienten.
4. Kaotiska system
Här finns ingen koppling mellan verkan och orsak.
– Människan är ett självorganiserande system som är komplext. Vart femte år består vi av en helt ny atomuppsättning. Hälso- och sjukvård är också komplext. Hur kan offentlig vård använda Kry som strategisk utgångspunkt? frågar sig Ekholm retoriskt.
Och så frågan om integritet
Vilka data kan delas med alla och vad är känsligt? Om offentliga verksamheter på allvar ska kunna dra nytta av det guld som personliga data är för att hantera framtidens stora problem behöver vi se över en hel del av dagens regler.
Integritet hör moderna tider till. Ekholm hänvisar till gamla tiders utedass där flera personer satt på rad. Då hade vi ingen integritet alls. Han hävdar att om man frågar så är individer ganska benägna att dela med sig av data.
– Vi behöver få samarbeta och göra förebyggande åtgärder som bygger på digitala arbetssätt över sekretessgränser. Ett modernt regelverk skulle även göra medborgarens rätt till kontroll över sina egna data, både enklare och säkrare än dagens situation, avslutar Ekholm
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 7 februari 2023