Du är på Region Örebro läns webbplats.

Region Örebro län Region Örebro län
Sök

Robotassisterad knäproteskirurgi - Lindesberg först i Sverige

Publicerad: 2022-12-20 07:00

Ortopedmottagningen på Lindesbergs lasarett bryter ny mark i den svenska sjukvården. Som en av två mottagningar genomförde man i mitten av november de första knäprotesoperationerna i landet med hjälp av en operationsrobot. Förhoppningen är att tekniken ska få fler patienter helt återställda.

Sjukvårdspersonal som förbereder en operation.

Sjukvårdspersonal förbereder en operation med operationsroboten Mako.

Mako, som operationsroboten heter, är internationellt sett varken ovanlig eller ny vid knäprotesoperationer. Men i Sverige har den inte använts – förrän nu. Efter en lång tid av utbildningar och förberedelser kunde de första patienterna i mitten av november börja opereras i Lindesberg och på Sahlgrenska i Mölndal.

– Det är inte självklart att börja använda en robot. Men när vi lärde oss hur Mako fungerar förstod vi att den verkligen gör operationen bättre. Det går att kontrollera och förutse arbetet på ett helt annat sätt än vad man kan göra med bara synen och händerna, säger Per Wretenberg, professor i ortopedi och en av personerna i det team som arbetar med den nya operationsroboten i Lindesberg.

Förfinar operationsmetoden 

Ungefär 15 procent av de patienter som genomgår en knäprotesoperation blir inte helt nöjda. Men anledningarna till varför resultatet inte blev som patienten önskat är ofta svåra att utröna. Per Wretenberg tror att den robotassisterade kirurgin är helt nödvändig för att lyckas förfina operationsmetoden och därmed få fler att bli helt återställda.

– För att komma vidare behöver vi teknikens hjälp. Jag har jättelång erfarenhet av att sätta in knäproteser och kan inte på egen hand göra det på ett bättre sätt. Men roboten hjälper mig att göra en operation som är mer exakt. Den hjälper mig att placera protesen precis där jag vill att den ska sitta, säger han.

Att den robotassisterade kirurgin är vägen framåt för att göra protesoperationerna bättre tror också operationskollegan Gunnar Falk, överläkare i ortopedi.

– Den grupp patienter som inte blir helt bra efter sina protesoperationer är ju relativt liten, men det finns definitivt utrymme för att bli ännu bättre. Den här tekniken tror jag verkligen är en förutsättning för att vi ska lyckas med det, menar han och påpekar att man inte får tro att roboten gör något av sig självt. Kirurgen har i alla lägen kontroll över förloppet.

Styrkan med operationsroboten är att den vet exakt hur knäet ser ut. Innan operationen görs en datatomografi, en form av röntgen, som ger en mycket detaljerad bild. Bilden av datatomografin kalibreras sedan med patientens riktiga knä. På så vis kan roboten i förväg ställas in att utföra en sågning på en punkt i knäet som den hela tiden vet precis var den är genom att förhålla sig till bilden.

– Då spelar det ingen roll om knäet ligger lite snett eller böjt, för datorn i roboten följer hela tiden med, säger Per Wretenberg.

Forskningsstudierna - en förutsättning för bredare användning

Innan knäprotesoperationer med roboten Mako kan genomföras på fler sjukhus behövs ett godkännande från Läkemedelsverket. I dagsläget kan den inte säljas till Sverige. De exemplar som finns i Lindesberg och på Sahlgrenska är tillsvidare bara utlånade av den amerikanska tillverkaren Stryker.

Operationerna som nu genomförs utgör de forskningsstudier som är en förutsättning för att operationsroboten kan börja användas brett i den svenska sjukvården. Men efter mer än 800 000 genomförda operationer i utlandet är tekniken långt ifrån ny och oprövad.

– Vi vet att operationsroboten är säker och inte har några negativa effekter. I den här studien frågar vi oss hur mycket bättre den robotassisterade kirurgin är i jämförelse med den vanliga, berättar Gunnar Falk. 

Ligger i den absoluta framkanten

Att just ortopeden i Lindesberg blev en av de två klinikerna som fick möjligheten att börja operera med roboten är troligen ingen slump. Verksamhetschefen Ewald Ornstein har länge arbetat strategiskt och enträget för att proteskirurgin ska fortsätta att ligga i den absoluta framkanten.

– Det har nog haft betydelse att vi har två professorer här på kliniken. Det gör oss lite unika och skapar förstås också ett förtroende, menar han.

Per Wretenberg stämmer in:

– Vi skulle inte ha fått den där möjligheten om vi inte hade visat att vi kan klara av att driva den här typen av arbete. Jag vet att Karolinska hoppades att de skulle få roboten, men när det kommer till proteskirurgi har de inte kommit lika långt som vi har. Så är det.

Text: Emil Nylén Danielsson
Foto: Håkan Risberg

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 2 januari 2023