Tabita Sellin Jönsson ny suicidpreventionssamordnare inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Publicerad: 2026-03-31 12:07
Jag träffar Tabita Sellin Jönsson hennes tredje dag i den nya rollen för att prata om uppdraget som suicidpreventionssamordnare inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Örebro län.
Tabita Sellin Jönsson
– De flesta som dör i suicid har haft kontakt med vården strax innan, det visar svensk forskning. Då tänker kanske många att dessa varit i psykiatrin innan suicid, men de kan lika gärna sökt för somatiska besvär i primärvården, eller vårdats för någon allvarlig somatisk sjukdom inom specialistvården. Den suicidnära patienten finns i hela vården och blir därför vårt gemensamma ansvar, säger Tabita Sellin Jönsson.
Du väcker ingen björn som sover
Eftersom alla som jobbar i vården kan träffa suicidnära personer, behöver all personal ha tillräcklig kunskap för att känna sig trygga att fråga en patient hur de mår och hur deras livssituation ser ut, men också om de mår så dåligt att de skulle vilja avsluta sitt liv. Personal behöver veta vad de ska göra med svaret och vilken hjälp vården kan erbjuda för att minska det psykiska lidandet och suicidrisken.
– I rollen som suicidpreventionssamordnare ska jag jobba med hela hälso- och sjukvården för att stärka det suicidpreventiva och patientsäkra arbetet, säger Tabita.
Med en bakgrund som både kliniker och forskare har Tabita lång erfarenhet av att studera vårdkontakter innan suicid – men också i samtal fått ta del av hur personer upplever sin livssituation strax innan ett suicidförsök.
– I mitt kliniska arbete med suicidnära patienter har jag fått förståelse för varför vissa patienter tvekar att söka vård och varför andra inte känner sig tagna på allvar av vården. Tidigare kartläggningar i regionen har visat på bristande kännedom om det gemensamma vårdprogrammet för suicidnära, och ett behov av mer kunskap och förtydligande kring ansvarsfördelning.
– Min förhoppning att hälso- och sjukvårdens personal ska bli tryggare och bättre rustade att möta patienter i utsatta lägen. Glöm det där med att man inte ska väcka den björn som sover, både erfarenhet och forskning visar att patienter ofta känner sig sedda och hjälpta när någon vågar fråga hur de verkligen mår.
Vad behöver du?
I det nya uppdraget är samverkan och samordning två viktiga ledord. Tillsammans med representanter från olika delar av Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska arbetet inriktas mot att minska risken för att patienter i svår kris eller suicidalitet ramlar mellan vårdgivarens stolar, tillsammans kan vi stärka vårdkedjan för de suicidnära och förbättra patientsäkerheten i hela hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om en gemensam förståelse så att vi kan dra åt samma håll och skapar enhetliga arbetssätt och höja kunskapsnivån när det gäller bemötande och insatser vid suicidrisk.
– Ett första uppdrag är att uppdatera regionens gemensamma vårdprogram för suicidnära patienter, som gäller hela hälso- och sjukvården.
Anställda i olika roller kommer att få en enkät med frågan ”Vad behöver du för att jobba suicidpreventivt?”
Detta ska sedan bli en grund för tydliga rutiner, kompetensförstärkning och effektiva suicidpreventiva arbetssätt som möter målsättningar i Nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Tabita lyfter tre av strategins mål som hon hoppas kunna påverka i en positiv riktning genom uppdraget som suicidpreventionssamordnare:
- Delmål 5: Vård och omsorg som möter patienters och brukares behov
- Delmål 6: Stärkt suicidpreventivt arbete
- Delmål 7: Stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention
– Det är många fina ord i den nationella strategin och just nu grottar jag ner mig i vad vi behöver göra i vår region. Suicid är svårt att förutsäga så jag tror att vi behöver jobba ännu mer på att förebygga i så tidigt skede som möjligt.
Fler samordnare i länet
Tabita kommer även att vara en del i hela länets arbete med suicidprevention.
– Jag kommer t ex jobba nära Johanna Bernström Högblom som är länssamordnare för det suicidpreventiva arbetet, och enheten Mobil Resurs Suicidprevention.
Hon kommer även samarbeta med kommunernas folkhälsoteam. För att få ihop helheten behöver alla samordnare jobba tillsammans.
KBT för unga vuxna
Tabita blir kvar i K-huset på USÖ, hennes nya arbetsplats är bara en trappa upp från hennes gamla.
– I sex år har jag arbetat kliniskt med KBT för unga vuxna.
Vill du ha kontakt med Tabita för att samverka eller ställa frågor?
– Det går bra att mejla när som helst eller boka in ett möte, avslutar Tabita.
Om Tabita Sellin Jönsson
Suicidpreventionssamordnare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Örebro län
Forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, UFC
Docent i Medicinska vetenskaper, Örebro universitet
Tabita har ett treårigt uppdrag som forskningshandledare av doktorander vid UFC. Hennes forskning berör vårdkontakter i primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård innan suicid, i samtliga regioner i Sverige. Tabita är även huvudhandledare för doktorand och specialistsjuksköterska Tanja Eriksson, som i sitt avhandlingsprojekt bland annat intervjuat personer om egen erfarenhet av att vara suicidal. Hon kommer också undersöka nya sätt att upptäcka suicidalitet.
Om Tabita Sellin Jönsson
- Suicidpreventionssamordnare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Örebro län
- Forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, UFC
- Docent i Medicinska vetenskaper, Örebro universitet
Tabita har ett treårigt uppdrag som forskningshandledare av doktorander vid UFC. Hennes forskning berör vårdkontakter i primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård innan suicid, i samtliga regioner i Sverige.
Tabita är även huvudhandledare för doktorand och specialistsjuksköterska Tanja Eriksson, som i sitt avhandlingsprojekt bland annat intervjuat personer om egen erfarenhet av att vara suicidal. Hon kommer också undersöka nya sätt att upptäcka suicidalitet.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 31 mars 2026