Du är på Region Örebro läns webbplats.

Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Universitetssjukhuset Örebro – proffs på peniscancer

Publicerad: 2022-03-28 14:54

På Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) finns några av landets främsta specialister inom området peniscancer. Fler än hälften av de cirka 250 svenskar som insjuknar i peniscancer varje år får sin behandling här. Verksamheten har nu fått tillstånd av Socialstyrelsen att bedriva nationell högspecialiserad vård.

Operationsbild

Det nationella uppdraget gör att Peter Kirrander och hans kollegor kan skapa ett starkt multidisciplinärt team kring sina patienter

- Det här är ett kvitto på att vi har kunnat hålla den höga nivå som krävs. Vi är väldigt stolta över den vård vi bedriver, säger Peter Kirrander, överläkare inom Verksamhetsområde urologi på USÖ.

Peniscancer är en ovanlig cancerform som drabbar cirka 250 män i Sverige varje år. Det kan jämföras med prostatacancer som är betydligt vanligare, med cirka 10 000 fall varje år. Peniscancer kan förenklat liknas vid hudcancer på förhuden eller ollonet och behandlas dermatologiskt, med salva, eller kirurgiskt, med mindre eller större operationer. Tillsammans med Skånes universitetssjukhus är USÖ ledande i Sverige, både vad det gäller behandling och forskning, på området.

Läkare på USÖ var tidiga med att försöka hitta organbevarande metoder för att bota peniscancer, redan på 1990-talet började man intressera sig för laserkirurgi. Sjukdomen var då relativt okänd men tack vare satsningen började USÖ få allt fler remisser från övriga Sverige.

– Den främsta utvecklingen som har skett på området är att de kirurgiska ingreppen har blivit allt mer skonsamma. Från att ha gjort mer eller mindre stympande ingrepp gör vi idag ingrepp som bevarar så mycket som möjligt av penis funktion och utseende, säger Peter Kirrander.

Peniscancer kan sprida sig till lymfknutorna i ljumskarna. Att behandla dessa med hjälp av kirurgi är också något som urologerna vid USÖ gör. Dessutom har man ett nära samarbete med Verksamhetsområde Onkologi där de utför behandlingar med cellgifter och strålning.

Ju tidigare peniscancer upptäcks desto lättare är den att bota. Sjukdomen är dock fortfarande omgärdad med mycket tabu. Bakom skammen kan det finnas en rädsla för att förlora sin sexuella förmåga och att det ska påverka den manliga identiteten. Det kan göra att män dröjer med att söka vård, menar Elisabet Skeppner, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator inom Verksamhetsområde urologi.

– Många patienter kan ha en lång tidsperiod med symtom innan de söker hjälp. Det är viktigt för oss att nå ut med information om att man ska söka vård i tid och att behandlingen i dag ofta är mer skonsam.

Elisabet Skeppner, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator, Peter Kirrander, överläkare urologi Tre personer i peniscancerteamet på USÖ.

Elisabet Skeppner, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator, Peter Kirrander, överläkare urologi och Matilda Nederfeldt, sjuksköterska i peniscancerteamet på USÖ.

Verksamhetsområde urologi på USÖ hade tidigare i uppdrag av Regionala cancercentrum i samverkan att bedriva så kallad rikssjukvård inom peniscancer. Rikssjukvården har nu slopats och ersatts med den nationella högspecialiserade vården som ligger under Socialstyrelsen.

De nationella uppdragen har betytt mycket för utvecklingen av verksamheten på USÖ, menar Peter Kirrander.

– Vi har fått ett stort patientunderlag och det betyder mycket när vi ska lära oss mer om den här sjukdomen. Vi har också kunnat skapa ett starkt multidisciplinärt team kring patienterna och satsat mycket på forskning. Vi har i dag tre doktorander knutna till oss, det är lika många som det totala antalet avhandlingar på området i Sverige.

Centraliseringen av högspecialiserad vård menar Peter Kirrander bidrar också till större följsamhet till vårdriktlinjerna eftersom det i uppdraget ligger att kontinuerligt följa upp verksamheten.

Patienternas upplevelse mäts också av vården. Patienter med peniscancer remitteras till USÖ från hela Sverige. Det finns många som får åka långt för att få sin behandling. Att göra det kan upplevas som stressande. Men Elisabet Skeppner menar att de blir lugna när de får möta personalen som är så kunniga på sitt område.

– Det blir ofta stor skillnad mot den vård de har fått på sin hemort, där man inte är specialiserade inom det här ganska smala området. Många patienter uttrycker sin tacksamhet och känner trygghet här. När de ska följas i flera år med cancerkontroll väljer många att även fortsätta med detta hos oss i Örebro trots att de då får betala resa och boende själva.

Text: Johanna Berglund
Foto: Håkan Risberg och Maria Bergman

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 29 mars 2022