Varför effektiva insatser inte alltid når personer med funktionsnedsättning

I två av studierna har chefer och personal fått beskriva sina erfarenheter av att införa nya insatser för personer med funktionsnedsättning. Resultaten visar att implementering är ett komplext samspel mellan individer, organisationer och övergripande system.

– Ett strategiskt och tillitsbaserat ledarskap framstår som avgörande för att skapa stabilitet och riktning, samtidigt som personalens delaktighet och upplevelse av att insatsen är meningsfull bidrar starkt till att metoder accepteras och faktiskt genomförs, berättar Anette Granberg, utvecklingsledare inom Kultur och ideell sektor vid Regional utveckling och nydisputerad vid Örebro universitet.

Chefernas och personalens avgörande roll i en komplex implementeringsmiljö

Goda organisatoriska förutsättningar, såsom tillräckliga resurser, tydliga strukturer och en kultur som välkomnar förändring, visar sig ha stor betydelse. Samtidigt blir det tydligt att varje verksamhet måste kunna anpassa insatser till sina lokala förhållanden, eftersom generella riktlinjer ofta är för trubbiga för de komplexa miljöer som präglar funktionshinderområdet.

– En av de mer oväntade insikterna i avhandlingen är hur mycket av anpassningsarbetet som faller på chefer och personal själva. De förväntas ofta översätta forskningsbaserade insatser till sin vardag, trots att de inte alltid har tillgång till tillräckliga stödstrukturer, säger hon.

Studien visar också hur känsliga implementeringsprocesser är för organisatoriska förändringar. Något så enkelt som personalomsättning, en pågående omorganisation eller otydliga beslutsvägar kan snabbt skapa hinder.

– Samtidigt kunde gemensamt engagemang och upplevelsen av meningsfullhet snabbt vända en utmanande process till något positivt och hållbart. Avhandlingen slutsatser bidrar med kunskap som kan hjälpa verksamheter att lyckas bättre med att införa insatser som faktiskt gör skillnad i människors liv, förklarar hon.

Chefer och ledningar kan få en fördjupad förståelse för vilka organisatoriska förutsättningar som behöver finnas på plats, medan personalens erfarenheter kan bidra till att synliggöra vad som stärker eller hindrar deras arbete.

– Även beslutsfattare kan dra nytta av resultaten i forskningen genom att utforma stödstrukturer och styrning som minskar det så kallade implementeringsgapet. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till mer jämlika och effektiva insatser, ökad delaktighet och en bättre anpassning till individers behov, något som fortfarande brister för många personer med funktionsnedsättning, avslutar Anette Granberg.