Effekten av KBT för känslighet mot dofter och irritanter

Foto: AdobeStock. 

Vi söker deltagare som: 

• Är mellan 18 och 70 år och upplever obehag när de kommer i kontakt med dofter som leder till vardagsproblem. 
• Vill ta del av en psykologisk behandling som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) för att bättre kunna hantera dina besvär. 
• Inte är gravid. 
• Har möjlighet att komma till Universitetssjukhuset i Örebro för ett första besök hösten 2026. 

För vem? 

Denna studie riktar sig till dig som upplever obehag av dofter, så som parfymer, rök eller rengöringsmedel. Att leva med doftkänslighet kan påverka livskvalitén och funktionsnivån i det vardagliga livet negativt. Vanliga förekommande besvär är till exempelvis huvudvärk, yrsel och illamående. Besvären kan också innebära en ökad risk för psykisk ohälsa. 

Vad handlar studien om? 

Känslighet för dofter är ett vanligt förekommande problem. Hos vissa medför känsligheten betydande begränsningar i vardagslivet. Syftet med studien är att studera om en ny psykologisk behandling baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa personer med doftkänslighet. I KBT jobbar man med tankar och känslor och vad man kan göra för att hantera problem. Med dessa nya insatser hoppas vi kunna hjälpa människor att hitta strategier för att hantera de besvär som dofter kan skapa. Dessa strategier syftar till att minska symtom och öka livskvaliteten. 

Hur går studien till? 

Behandlingen är individuell och kommer att pågå 12 veckor under hösten 2026 och/eller våren 2027. Deltagandet innebär en veckovis träff cirka 1 timme (totalt 10-12 träffar) med en legitimerad psykolog. Kontakten sker via en digital vårdapp.  
 
Som deltagare i studien kommer du att dagligen besvara 7 korta frågor om dina symtom och hur symptomen påverkar dig under 16 veckor. Vid tre tillfällen (vid studiens start, efter behandlingen samt vid en 6 månaders uppföljning) kommer du att besvara mer omfattande frågeformulär om symtom, symptomens konsekvenser, funktion och mående. 

Var? 

Första besöket för att ta reda på om behandlingen kan passa dig sker vid Arbets- och miljömedicinska kliniken. Därefter sker besöken digitalt via den digitala vårdappen Visiba Care med behandlande psykolog vid Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro. 

Vilka är riskerna? 

Psykologiska interventioner innebär så gott som alltid att deltagare utsätts för ett visst obehag då en viktig del av behandlingen är att träna på nya sätt att hantera sådant som triggar symtom. Alla deltagare får en aktiv behandling av en legitimerad psykolog. Behandlingen är grundad i experimentell forskning, samt klinisk erfarenhet av att behandla problematiken utifrån denna forskning. Behandlingseffekterna har dock ännu inte utvärderats vetenskapligt. 

Vilka får reda på hur jag mår och vad jag svarar? 

Resultaten kommer att presenteras anonymiserad så att det inte går att identifiera någon enskild individ. Alla uppgifter som kommer oss till del kommer att behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga får del av dem.  

Finns möjlighet till ekonomisk ersättning? 

Ingen ekonomisk ersättning utgår. 

Intresserad? 

Vill du veta mer eller anmäla ditt intresse? Hör gärna av dig via mejl till behandlande psykolog Patrik Hennings.