Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Risken för hot och våld inom tvångsvård av unga

Arbetsmiljön inom tvångsvården av unga har ofta inslag av våld. Ännu vanligare är det med hot om våld, och antalet arbetsskador som orsakats av våld har ökat på senare år.

Det finns även forskning som visar att oron för att utsättas för våld också kan leda till fysiska symtom.

Med finansiering från Statens institutionsstyrelse (SiS) har en forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro intervjuat personal vid två av SiS:s ungdomshem samt en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP-enhet) om deras arbetsmiljö. Man lät även personalen via en enkät på ett utförligt sätt beskriva de två händelser som de uppfattat som mest våldsamma eller hotfulla under de senaste två åren. Resultatet presenteras i en rapport utgiven av SiS som sammanfattar personalens syn på etik, bemötande och säkerhet i mötet med ungdomar på institutioner.

Balans mellan behandling och säkerhet

En av de största utmaningarna för personalen är att hantera avvägningen mellan behandling/rehabilitering och säkerhet. Dessutom har de olika ungdomarna som vistas på samma behandlingshem olika problematik. För vissa är aggressivitet ett sjukdomssymtom medan det för andra kan vara ett tecken på bristande social inlärning.
Personalen måste ofta ta snabba beslut. Ibland finns det nästan ingen tid för att överväga olika alternativ. Därför krävs det att personalen fått möjlighet att utveckla ett etiskt förhållningssätt, så att kunskapen redan finns om hur incidenter kan uppstå och hanteras.

Behandling som bygger på relationer

Institutionsvården av ungdomar har under senare år förskjutits från en regelstyrd verksamhet till en individanpassad vård där mer vikt läggs på relationer och tillit. De unga som vårdas behöver känna tillit, både till personalen och till institutionen, för att behandlingen ska fungera. Personalen kommer nära ungdomarna och måste använda sig själva som redskap i arbetet. Man har även gått mot att öka förståelsen för ungdomarna, och att i första hand se människan inte handlingarna som den har gjort. En annan syn som fått stort genomslag är principen om låg-affektivt bemötande för att trappa ner aggressiviteten.

Gruppens sammansättning

Det varierar starkt bland personalen vad man uppfattar som hot eller våld. En del upplever det dagligen och andra svarade att de nästan aldrig känt sig hotade. En av studiens slutsatser är behovet av att diskutera personalgruppens sammansättning eftersom vissa tycks bli involverade i hot- och våldssituationer mer än andra. På samma sätt kan sammansättningen av de som vårdas ha betydelse eftersom blandningen av ungdomar med olika problematik kan påverka om hot och våld uppstår, enligt studien.

Strukturerad reflektion och tydligt ledarskap efterlyses

En annan slutsats av studien är att det finns behov av uppföljning efter incidenter. Stödet för att hantera och bearbeta händelser är inte lika utvecklat som arbetet med preventiva strategier. Det vanligaste är att man samtalar med sina kollegor under informella former efter en hotfull situation. Flera av de som svarat efterlyste en organiserad form för reflektion efter en incident och ett tydligare ledarskap. Här spelar cheferna en avgörande roll. En strukturerad form av uppföljning är viktig av såväl arbetsmiljö- som behandlingsskäl, enligt rapporten.

En annan kommentar som återkom var att det råder oklarhet om när en incident bör polisanmälas. En större tydlighet och enighet efterfrågades av personalen.

I studien konstaterar forskarna också att det generellt behövs en diskussion om etik, bemötande och säkerhet inom institutionsvården. Till exempel när det gäller hur man får till stånd äkta möten mellan personal och ungdomar med en gynnsam kombination av närhet och distans.

Läs hela rapporten

 

Fakta om studien

Studien gjordes genom enkäter och intervjuer med personal på två ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse och en slutenvårdsavdelning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna har varit jämt fördelade mellan de tre arbetsplatserna.
Personalen beskrev 67 kritiska händelser, några av dem var mycket allvarliga. Vid några tillfällen har ungdomar avskilts från varandra. Personal har i vissa fall behövt söka sjukvård.

Forskargruppen bestod av

- Veikko Pelto-Piri, doktor i medicinsk vetenskap, utredare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län.
- Karin Engström, lektor i pedagogik vid Södertörns högskola.
- Ingemar Engström, överläkare och adjungerad professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Örebro universitet.
- Per Sandén, socionom och utvecklingsledare på enheten välfärd och folkhälsa, Region Örebro län.
- Lars-Erik Warg, fil dr och docent i psykologi, arbetar vid Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro.
- Lars Kjellin, doktor i medicinsk vetenskap, docent i medicin, Örebro universitet.

 

 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 1 november 2017

Innehållsansvarig: Kerstin Norman

Publicerad av Karin Stenström

Kortadress: https://www.regionorebrolan.se/hot-och-vald-i-institutionsvard

Kontakt

Lars-Erik Warg

beteendevetare och docent i psykologi

019-602 24 83

Länk till rapport