Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Ridhuset som arbetsplats

Ridning engagerar en halv miljon svenskar i alla åldrar, och är landets näst största ungdomsidrott. Bara fotboll har fler utövare än ridning i åldrarna 7-25 år. På Arbets- och miljömedicin i Örebro finns sedan ett par månader tillbaka ett pilotprojekt för att ta reda på mer om ridinstruktörernas arbetsmiljö.

– De flesta ryttarna besöker ridhuset och stallet ett par timmar per vecka på sin fritid. Men för de som arbetar på ridskolan blir det långa arbetsdagar i en arbetsmiljö som inte kartlagts i någon större utsträckning, säger Ann-Christine Mannerling, miljöhygieniker och initiativtagare till mätningarna i ridhus.

Ridhusens underlag varierar

På landets 450 ridskolor genomförs varje år 5 miljoner ridlektioner. De här lektionerna görs i en miljö som ofta upplevs som torr och dammig under de varma månaderna och kanske fuktig och kall under vinterhalvåret. Men någon grundligare undersökning av ridhusmiljön finns inte.
Ridhusens underlag varierar. Vissa består huvudsakligen av sand som vattnas med jämna mellanrum. Andra ridhus har ett underlag där sanden blandats med textil/fiber eller spån/flis för att få en bra jämnt, stabilt och skonsamt underlag för häst och ryttare. Det finns också ridbanor helt i bergkross/stendamm.
– Många ridhus vattnas inte så ofta som behövs för att dammet ska hålla sig på marken, säger Ann-Christine Mannerling.

Torr och dammig sommar

Det var efter den torra sommaren som idén föddes att ta reda på mer om ridinstruktörernas arbetsmiljö. Det övergripande syftet är att förbättra miljön på ridanläggningarna och att förebygga eventuell ohälsa, både på kort och på lång sikt.

I pilotstudien som startade under hösten 2018 har forskarna samlat in data om temperatur, luftfuktighet och koldioxid. Med hjälp av pumpade luftprovtagare som placerades på ett hinderstöd i mitten av ridhuset har informationen samlats in. Man har även samlat information om hur mycket ridhusets underlag vattnats i anslutning till mätningarna och ridhusets konstruktion. Analyserna har bland annat gällt flyktiga organiska föreningar (VOC), kvarts och dammpartiklar.


– Tidigare studier har främst tittat på arbetsmiljön i stall, men vi undersöker istället luftkvaliteten i ridhusen, där instruktörerna arbetar under många timmar varje dag, säger Ann-Christine Mannerling.

Med sikte på fortsatt studie

Årstidsväxlingar och ridhusens ventilation är troligen också avgörande för mängden partiklar i luften.
Studien är liten och omfattar än så länge bara fyra ridhus där underlag, ventilation och luftflöden varierar. Än så länge handlar det om att samla in information för att på sikt kunna göra en grundligare undersökning.
Om studien förlängs är det önskvärt att även göra enkäter med ridinstruktörer över ett större geografiskt område, för att ta reda på hur de upplever sin arbetsmiljö.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 7 december 2018

Innehållsansvarig: Kerstin Norman

Publicerad av Karin Stenström