Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

3D-printing och dess hälsoeffekter kartläggs

En miljondels millimeter, närmast DNA-storlek. De mycket små nanopartiklarna kan inte ses med blotta ögat. Men är de skadliga för hälsan? Det vill forskare vid Örebro universitet ta reda på i ett nytt forskningsprojekt i samarbete med industrin i regionen

Forskningsprojektet Nanosafety har nyligen beviljats fyra miljoner kronor av stiftelsen för Kunskaps och kompetensutveckling och ska pågå i två år. Syftet är undersöka hur pulverpartiklar som används i additiv tillverkning (3D-printing) av metallkomponenter påverkar hälsan. Projektet ska kartlägga i vilka delar i den additiva tillverkningsprocessen som partiklarna skapas och hur de ser ut, för att därefter utforska hur de påverkar människan.

Ökar partikelexponeringen inflammation i kroppen?

I projektet deltar forskare från flera olika områden. Från Arbets-och miljömedicin i Örebro deltar bland andra Lena Andersson, forskare och yrkeshygieniker som sedan tidigare undersökt  hur partikelexponering från gjuterier och hårdmetallindustrin påverkar arbetares hälsa.
Tillsammans med flera kollegor är Lenas uppgift att göra exponeringsmätningar i miljön för 3D-printing. Forskarna kommer också ta blodprover på de som arbetar i miljön, för att bland annat upptäcka om partikelexponeringen ökar risken för inflammation i kroppen.

Partiklarna ska även testas i provrör på labb för att forskarna ska förstå partikelns påverkan på cellnivå.
-Vi vet från andra studier att små partiklar som vi andas in, kan tas upp genom lungorna och överföras i blodet. När partiklarna kommer in i kroppen kan de orsaka inflammation, som man vet är en av flera bakomliggande orsaker till hjärt-och kärlsjukdom och viss typ av cancer bland annat, berättar Lena.

Bättre arbetsmiljö

På sikt  hoppas forskarna bidra till att skapa en säkrare arbetsmiljö för de som arbetar i den additiva tillverkningsbranschen.
- Idag finns inget gränsvärde för nanopartiklar. Det innebär att vi inte vet hur mycket eller hur länge människor kan vistas i den här typen av arbetsmiljö, innan det får negativa hälsoeffekter. Förhoppningsvis kan projektet bidra med bra forskningsunderlag i frågan, menar Lena.

Även allmänheten kan dra nytta av forskningsresultaten.
-Ja det tror jag. Då tekniken utvecklas snabbt blir det allt vanligare med 3D-skrivare i hemmet. Där är miljön normalt inte anpassad med lika bra ventilation eller separata filter för varje rum, något som kan bli viktigt ju mer vi vet om hälsoeffekter av nanopartiklar.  


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 25 mars 2020

Innehållsansvarig: Lena Andersson

Publicerad av Sara Eidevald

Mer fakta:
Nanopartiklar är partiklar som är mindre än 100 nanometer i diameter. En nanometer är en miljarddels meter = 0,000 000 001 meter. Ett hårstrå är ca 80 000 nanometer.

3D-printing är en teknik för tillverkning som utvecklats fort på senare år. Idag är det alltfler företag som printar ut reservdelar i plast eller metall. Till och med mänskliga organ – såsom lever, lungor och hjärta kan idag tillverkas med hjälp av 3D skrivare.

Även om bevisen idag är bristfälliga om  att olika nanomaterial kan medföra särskilda hälso- och miljörisker, manar den snabba utvecklingen inom området och de stora kunskapsluckorna om riskerna till försiktighetsåtgärder. Läs mer i Kemikalieinspektionens Rapport Nr 6/07, ”Nanoteknik, stora risker med små partiklar?”

Om forskningsprojektet Nanosaftey
Forskningsprojektet leds av Magnus Engwall, professor i miljötoxikologi vid Örebro universitet. I projektet deltar forskare från flera olika områden: forskningsmiljön Människa-teknik-miljö och Maskinteknik vid Örebro universitet, Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro samt forskningsmiljön iRiSC, Inflammatory Response and Infection Susceptibility Center, som består av forskare vid både Örebro universitet och Region Örebro län.