Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Databas som underlättar!

Mobilanpassad, lättanvänd och ett ovärderligt verktyg i det förebyggande arbetet mot vibrationsskador. Den nationella och digitala vibrationsdatabasen har fått ett rejält ansiktslyft med nya funktioner .

Enligt Arbetsmiljöverket är vibrationsskador idag den vanligaste godkända arbetssjukdomen. En grov uppskattning är att 400 000 personer använder vibrerande verktyg mer än två timmar om dagen. Även om det idag forskas mycket på att ta fram nya tekniska lösningar som minskar vibrationerna i verktyg och maskiner, går utvecklingen relativt långsamt.

Ett digitalt verktyg som är framtaget för att underlätta just riskbedömningar av vibrationer på en arbetsplats - är vibrationsdatabasen. Förutom en mer överskådlig webbplats, är verktyget nyligen mobilanpassat. Det innebär att du enkelt kan använda dig av databasen via telefon och surfplatta. Något som både arbetsgivare och arbetstagare kan nyttja i sitt dagliga arbete.

Så här gör du för att söka

I databasen hittar du uppgifter om vibrationsnivåer hos olika verktyg och kan även räkna på exponering för både hand- och armvibrationer och helkroppsvibrationer. Funktionerna ”enkel sökning” och ”avancerad sökning” tar dig till en lista med olika grupper av vibrerande verktyg och maskiner. Här hittar du exempelvis verktyg som tigersåg, bilningshammare och slipmaskin, som alla - om de används i hög omfattning och under lång tid, ger bestående vibrationsskador i form av kärlskador i fingrar och händer. Grensletruck, containerlastare och borrigg är andra exempel på maskiner som finns i listan för helkroppsvibrationer, som också orsakar skador. Bland annat kan operatörer av dessa fordon utveckla ländryggsbesvär av vibrationerna.

Förenklar och förebygger riskbedömning

Genom att trycka på en maskinkategori väljer du specifik maskin eller verktyg. När du valt typ av maskin, skriver du in användningstiden. Sedan trycker du på knappen ”lägg till”  och ditt val läggs i verktygslådan. Den innehåller information om exponeringen för den eller de verktyg/maskiner som valts. I fliken ”information” finns även en länk till Arbetsmiljöverkets vibrationskalkylator. Där kan du själv kan se hur länge du får använda varje enskild maskin tills insatsvärdet eller gränsvärdet överskrids .
-Vi hoppas att verktyget förenklar möjligheterna att göra riskbedömningar och även ökar användandet av riskbedömningsverktyg, säger Louise Fornander, yrkeshygieniker på Arbets-och miljömedicin i Örebro.

Unga människor drabbas

Hon är en av flera yrkeshygieniker på landets kliniker, som sett den ökande tillströmningen av allt yngre patienter med vibrationsrelaterade skador.
- Eftersom en uppkommen skada är permanent, orsakar okunskapen om vilka hälsoeffekter vibrationer har, ett helt onödigt lidande för många personer. Med vibrationsdatabasen vill vi erbjuda både arbetsgivare och arbetstagare att arbete förebyggande. Förstå hur skadorna kan undvikas, menar Louise.

Förhindra vibrationsskador med mer kunskap

Den nationella vibrationsdatabasen har funnits i flera år, men är vidareutvecklad inom forskningsprojektet ”Förenklade exponeringsbedömningar av vibrationer – ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet” vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Leder projektet gör forskaren Hans Pettersson, enheten för yrkes –och miljömedicin vid Umeå universitet.
-  Arbetsgivaren är skyldig att förhindra vibrationsskador genom att bedöma riskerna.
Syftet med ett förbättrat verktyg är att vi önskar bidra till enklare vibrations-exponeringsbedömningar direkt på arbetsplatsen, säger Hans. 

En användarvänligare databas möjliggör alltså ett ökat antal riskbedömningar av vibrationer och bidrar därmed till ett bättre preventivt arbete för att minska ohälsan av vibrationsrelaterade skador.
- Ja det är tanken. Ju fler vi är som använder den, desto mer sprider vi kunskap om vibrationsskador och hur vi undviker dem, avslutar Hans.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 25 mars 2020

Innehållsansvarig: Louise Fornander

Publicerad av Sara Eidevald

Grunden till dagens databas påbörjades på 80-talet när det numer nerlagda Arbetslivsinstitutet samlade in mätdata. Först på 90-talet fanns databasen tillgänglig online.  Idag är det uppdaterad och förbättrad med hjälp av medel från AFA försäkringar. Projektet har genomförts i samarbete med arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige.

Här hittar du vibrationsdatabasen

Om vibrationsskador