Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Ida väger damm på jobbet

Ida Jansson är biomedicinsk analytiker med inriktning labbmedicin. Sedan drygt ett halvår tillbaka arbetar hon på Arbets-och miljömedicins labb. En av hennes arbetsuppgifter är att väga damm.

Varför väger du damm?

- Jag väger damm på uppdrag. Ofta är det arbetsmiljöingenjörer som gjort mätningar av damm i en arbetsmiljö och vill ha reda på hur mycket dammpartiklar som finns i miljön.  Detta för att inandat damm, liksom rök och dimma, utgör en hälsorisk i för stor mängd.

Hur går det till när du väger dammet?

- Jag använder en speciell våg som står i ett klimatrum med konstant temperatur och luftfuktighet. Dammet är uppsamlat på ett filter och jag väger ett filter i taget. Filtrets vikt före provtagning sparas i en dator som är kopplad till vågen. Efter provtagningen konditioneras filtret på nytt i klimatrummet före en andra vägning. Ett program i datorn gör sedan en beräkning för att få fram rätt vikt. Jag avrundar vikten och fyller i resultatet av vägningen i ett formulär. När alla filter är färdigvägda sammanställer jag resultatet och skickar ett analyssvar till kunden.

Varför står vågen i ett klimatanpassat rum?

- Filtren som vi använder står i jämnvikt med omgivningens luftfuktighet och det påverkar deras vikt. Innan de skickas ut för uppsamling av damm, behöver de ligga i rummet i två dygn innan de vägs in. Likaså ligger de i två dygn efter uppsamlingen, innan jag väger ut dem.

 

Gör du något speciellt innan du väger filtren?

- Ja jag använder en utrustning som tar bort statisk elektricitet från filtren eftersom det kan försvåra hanteringen av filtren. 

 

Är det roligt att väga damm?

 - Ja det är intressant och viktigt. Om det däremot var det enda jag gjorde på jobbet skulle det kanske bli enahanda, så jag är glad för att kunna variera arbetsuppgifterna under dagen. 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 23 mars 2020

Innehållsansvarig: Ida Jansson

Publicerad av Sara Eidevald

Damm är en övergripande beteckning för mycket små fasta partiklar. Damm kan ha många olika ursprung och bestå av många olika sorters materia. Damm virvlas upp vid hantering av material som innehåller pulver, men bildas också vid krossning, slipning och annan bearbetning. Dammpartiklar varierar i storlek beroende på hur de bildats.

Med inhalerbart damm menas den del av partiklarna i luften, som man andas in genom näsa och mun.

Respirabelt damm är en del av det inhalerbara dammet. Det är de allra minsta inhalerbara partiklarna, som når längst ner i lungorna – till alveolerna. De är mest skadliga.

Ett exempel på farligt damm är kvartsdamm som är vanligt på byggarbetsplatser. Det kan till exempel ge stendammslunga, öka risken för lungcancer och orsaka kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol.

Om damm, rök och dimma på Arbetsmiljöverkets webbplats