Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Undvik de ämnen du inte tål-lättare sagt än gjort?

Allergidetektiver. Det kanske man kan kalla gänget som jobbar på den arbets-och miljödermatologiska mottagningen vid Hudkliniken på Örebro universitetssjukhus.

 
Helena, Barbro och Louise trivs med samarbetet och sina uppdrag som allergidetektiver på den arbets-och miljödermatologiska mottagningen.

I deras arbete ingår att luska ut exakt vad det är i ett material, eller i en vätska som orsakar hudproblem eller en allergi hos de patienter som kommer till mottagningen.
- Vi undersöker, testar och analyserar allt från parfymämnen till konserveringsmedel, gummitillsatser, metaller, växtämnen, färgämnen till innehåll i lim och lack till exempel, berättar Barbro Enander Norberg, specialistsjuksköterska. 

När läkaren misstänker att patienten har en kontaktallergi sätter detektivarbetet fart. Ibland är det som att leta efter en nål i en höstack. Därför är det flera yrkeskategorier som utreder patienternas besvär. Förutom läkare, sjuksköterska och en kurator, finns också två medarbetare från Arbets-och miljömedicin på plats en gång i veckan. Yrkeshygieniker Louise Fornander och Helena Arvidsson, biomedicinsk analytiker, arbetar varje onsdag på Hudkliniken.
- Tillsammans försöker vi kartlägga vad det är i patientens miljö som orsakat besvären. I mitt jobb ingår att ta reda på mer djupgående information om ämnet. Ibland kan det vara riktigt trixigt att få tillgång till innehållsförteckningen på produkter, speciellt som de flesta tillverkas utomlands, berättar Louise.

Inskickat material vanligt

Ofta behöver patienten skicka in det material som hen tror orsakar besvären.
- Vi skickar ut mindre provrör eller påsar som patienten lägger materialet i. Vi har fått in allt från glasögon, bettskena och golfhandske till hudceller från en häst. Vanligast är dock olika typer av vätskor som tvål och oljor. Även handskar och annat som används dagligen i patientens yrke eller hemma skickas in, berättar Louise.
Ämnets säkerhetsdatablad (information som måste finnas om ämnen och blandningar som till exempel är klassificerade som farliga) gås noga igenom.
-Det händer också att jag gör arbetsplatsbesök, men oftast sköter jag kommunikationen med patienten via telefon eller e-post, berättar Louise.

För Helenas del handlar det om att ta hand om det inskickade ämnet eller de ämnen som misstänks orsaka allergi eller hudutslag. 
- Jag förbereder och gör olika beredningar av testsubstansen. Ofta handlar det om att hitta rätt koncentration av ämnet för att kunna göra en testläggning av det på huden. För det använder jag vaselin, lösningsmedel, olivolja och ibland även så kallat ultrarent vatten för att späda ut ämnet med. Sedan väger jag mängden till rätt koncentration på en speciell våg och stämmer också av det så att det har rätt pH-värde, berättar Helena. 

Epikutantest och vidare undersökning

När den yrkes-och miljöhygieniska delen av utredningen är gjord, är det dags för patienten att göra ett epikuntantest (kallas även lapptest). Det innebär att man placerar ut 4-6 lappar på huden, preparerade med de olika ämnen som misstänks orsaka hudbesvär och allergi. Lapparna placeras på ryggen och ibland på överarmarna. Förutom de ämnen som Helena förberett för testläggning, testas alla patienter med den så kallade svenska basserien.
- Det en lista med ett trettiotal ämnen som är kända för att orsaka kontaktallergi, till exempel nickel, berättar Helena.
Sammanlagt tar testet sju dagar att genomföra.
- För att inte ämnen och färgmarkeringar ska försvinna ska man låta bli att träna, svettas och duscha ryggen under tiden, berättar Barbro som utför testläggningen på patienten.  
Första avläsningen görs efter tre dagar och en andra avläsning efter en vecka.
- Ganska snabbt ser man om huden är påverkad, men naturligtvis kan vi aldrig hitta allergier mot ämnen vi inte testar, säger Barbro. En del blir såklart besvikna när vi inte hittar något. De vill ha ett svar och en lösning som tar bort problemet, säger Barbro.
Men det är tyvärr inte så enkelt.
- En kontaktallergi är inget som försvinner eller växer bort. Det har man med sig hela livet. Istället handlar det om att undvika de ämnen man inte tål.

Ibland svåra samtal

Vissa yrkesgrupper är också hårdare drabbade än andra. Dit hör städ- och vårdpersonal samt yrken som hanterar mycket eteriska oljor, hårfärgämnen, konserveringsmedel och akrylater som till exempel massörer, frisörer och nagelterapeuter. Även målare och industriarbetare är utsatta i sina yrken.
- Det kan vara svårt för patienten att höra att han eller hon inte kan fortsätta jobba på ett visst sätt, eller kanske måste fundera på att byta yrke. Därför erbjuder vi ibland samtal med kurator. Men för de allra flesta är det skönt att få reda på vad det är som de ska undvika, berättar Barbro.
Både Barbro, Helena och Louise trivs med sitt uppdrag som allergidetektiver.
-  O ja. Det bästa är såklart att i slutändan få klarhet i vad det är som orsakar besvären. Men resan dit, själva arbetsprocessen och vårt samarbete i gruppen är också roligt, stimulerande och utvecklande, avslutar Helena.  


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 4 juni 2020

Innehållsansvarig: Helena Arvidsson

Publicerad av Sara Eidevald

Fakta
Kontaktallergi kallas för cellmedierad typ IV-allergi. Ungefär 20-30 procent av alla kontakteksem beror på kontaktallergi. Övriga kontakteksem orsakas av irritativa faktorer som tvål och rengöringsmedel.